Archive for the ‘Korna’ Category

Vallanalys

16 augusti 2015
ensilageprov

Vad gräsligt stökigt det blev!

-Ojsan, hoppsan!

Nu blev det bråttom, vi hade alldeles glömt bort att skicka analys på vallfodret. Jag hittade påsen med gräs som vi samlat från varje lass i frysen när jag letade efter en vildsvinsbog. Calle blandade om fodret, delade det i fyra lika delar och sen en del i fyra lika delar igen. Sen stoppade han det i plastpåsen, medan jag fyllde i blanketten. Näringsanlys enligt Norfor ( ett fodernäringsberäkningssystem) + tio mineraler är vad vi vill få svar på. Då kan vi använda anlysen i nästa beräkning vi ska göra i datautfodringsprogrammet. Vi räknar om foderstaten efter varje provmjölkning. Det är noga med svenska Arlakossor!

Annonser

Blött sök i skogen

27 juni 2015

150620

Midsommarafton blev väl inte riktigt så som vi hade tänkt!

På morgonen var 2 kalvar borta och 5 elstängseltrådar nerrivna. En kalv kom tillbaka rätt så snart men var var den andra? Vi lagade staketen så inte fler djur rymde. Sedan tog jag Marruschka och finkammade skogarna runt gården, men ingen kalv syntes till. Vi ringde polisen och hoppades att ingen bilist skulle krocka med den.  På eftermiddagen hade två personer sett till den, vi åkte dit, men -ingen kalv…. Jag red runt i skogen igen, i hällande regn, snäll häst i alla fall, hon klättrade upp och nerför bergen och genom täta grandungar…

Det dröjde till sent på kvällen innan den kom hem igen, antagligen hade hästen och jag tryckt ut den ur skogen. Lite förvirrad och ängslig lät den sig lockas in till korna och vidare till de andra kalvarna. Pust!

DNA-prov på Fröken

18 mars 2015

DSC_1687

631 Frökens kokort

Idag tog vi DNA prov på en kvigkalven 631 Fröken.  Vi tog ett blodprov från örat och skickade in det för analys. Vi hade fått brev från avelsföretaget Viking genetics om att hon kunde vara särskilt intressant för spolning av embryon. Nu får ju inte vi göra det på vår gård eftersom vi är en ekologisk gård och det inte är tillåtet av Krav, vars regler vi måste följa. Men om hon har väldigt fina gener så kan det tänkas att vi kan sälja tjurkalvar efter henne till semin senare. Eller så kanske vi säljer henne. Vi har väldigt många kvigor just nu och många ungdjur kvar ändå. Hennes mamma heter 571 Fröken. Ja just det, samma namn! Kor får alltid samma namn om sin mor. När vi byggde upp vår besättning så köpte vi oftast de djur som blev dyrast på auktionen, fint ska det vara! Det var en rätt spännande tid när man bläddrade i auktionskatalogerna och försökte sålla fram de bästa djuren. Ibland var de inte lika snygga som på papperet och då fick det vara. Vi vill ju ha snyggingar också. Och snällingar. Men någon gång blev det vilding också! Vi köpte en ko som hette Aslög. Hon hade långa horn. När hon stångade marken slog hon en jättevolt som tjurarna på Ferdinandfilmen. Nu är det säkert minst 15 år sedan vi köpte några djur.

Vi har alltid använt de bästa avelstjurarna till våra djur. Kalvens mamma är en förstakalvare vars mamma och mormor också är tjurmödrar. Tjurmoder kallas kor som är pass bra att avelsföretagen kan tänkas köpa en tjurkalv efter dem som sen kan få tävla med andra inköpta tjurkalvar om att få bli semintjur. De tävlar med sina brorsors köttegenskaper och sina mödrar och systrars produktions och hälsoresultat.

Har man en mindre besättning är inte chansen lika stor att få sälja avelstjurar som om man har många djur. Hur som helst är de fina ändå, och duktiga! De ger oss i snitt 10600 kg ekomjölk per år. Men så pysslar vi om dem noga också!

Under de 17 år jag bloggat åt Arla har vår medelavkastning ökat från ca 8000 kg mjölk och mycket har hänt med mjölkpris, ekomarknad och Euinträde. När jag började blogga fanns över 16000 mjölkbönder i Sverige, idag strax över 4000. Det är en mycket pressad situation för Arlabönderna nu, så tänk till i kyldisken är ni snälla!

Mjölkbonden

03 mars 2015

solnedgangvinterhalla

Att vara bonde är att leva med naturen. Vi får hela tiden anpassa oss till naturens växlingar. Ibland är det körigt, som när det börjar regna mitt i sådd eller skörd eller om när ett djur blir plötsligt sjuk, eller avräkningspriser sviktar. Arbetsdagarna är ofta längre än vanligt och ibland måste vi avstå från uppgjorda planer eftersom djurens skötsel går före. Men som bonde är det också härligt att få vara med i årets växlingar och jobba med naturen. Tornet på bilden kallas för ensilagetorn. Där förvarar vi kornas foder, förra årets gräs och klöver. Om ca tre månader är det dags att fylla det med mer gräs igen. När jag gick hem från korna var kvällshimlen alldeles glödande! Jag tror jag ska göra glass med Mango ikväll eller en chokladtårta, fick lite extra energi av kvällsljuset!

 

Koklippning

18 november 2014

SONY DSC

På hösten när det blir kallt får korna lång päls. Men eftersom de är inne större delen av dygnet under den kalla årstiden blir de för varma och behöver de klippas korthåriga. Det är roligt att klippa kor. När det långa håret ramlar till backen kommer det fram en sommarblank tjusig ko som blir lättare att hålla ren.  I stora ladugårdar finns ofta roterande borstar som korna kan använda för att klia sig och borsta sig själva men vi borstar och ryktar  korna manuellt. Det brukar de gilla och gör roliga miner och åmar och kråmar sig när det känns skönt.

Fin frisk kviga från finfina Krona

20 oktober 2014

DSC02718

Vår fina kviga 577 Krona kalvade i morse. Långt i förväg innan hon skulle kalva fick vi papper från avelsföretaget Viking Genetics om att kalven var särskilt intressant för dem vare det sig blev en kvigkalv eller en tjurkalv. Det blev en kvigkalv och vi blev jätteglada! Nu får vi se om de är intresserade av den eller ej, men i annat fall så får vi själva en väldigt fin ko i framtiden. Eftersom det var första gången kvigan kalvade (så från nu kallar vi henne för ko, eller hur?) så var vi väldigt försiktiga när vi vande henne med mjölkmaskinen. Vi ryktade och klappade om henne och småpratade lite med henne så att hon inte skulle tycka att det var otäckt. Men hon tog det som den naturligaste sak i världen.

– Jag är väl mjölkko, tycktes hon mena när hon sträckte sig efter mer ensilage. Hennes kalv låg mätt och nöjd i hörnet av kalvningsboxen och kollade på vad vi gjorde.

Vill du läsa mer om avel och kor?

 

Provmjölkning

01 oktober 2014

141001

1 oktober 2014

I går eftermiddag och nu på morgonen har vi provmjölkat korna. Vi gör så en gång i månaden. Proven tas ut vid två tillfällen så vi får en rättvis dygnsmängd från varje ko.

Vi kopplar en mätutrustning till varje mjölkmaskin. Den leder bort en del av mjölken till ett mätrör som vi kan läsa av. Mängderna rapporterar jag via internet till kokontrollen. Vi lämnar också prov från varje ko som skickas med mjölkbilen på analys. Efter några dagar får vi svar via internet på hur mycket fett, protein, celler och urea varje ko har. Då har vi ett bra underlag för hur mycket foder varje ko behöver. De kor som ger mycket mjölk behöver mer och de kor som mjölkat under längre tid och inte längre ger så mycket klarar sig på mindre mängd foder. Celler är ett mått på juverhälsan. Urea ett mått på hur väl utfodringen fungerar. När vi ska välja vilken tjur som ska få bli pappa till kons nästa kalv tittar vi på provmjölkningsresultaten, kons lynne, exteriör och andra egenskaper. Det är jämnt sjå att ha koll på alla parametrar!

 

Flytgödsel

12 mars 2014

!140312
Idag sprider vi flytgödsel på vallarna. Det är inte någon tjäle, men marken är ändå rätt hård på betesfållorna. Marken bär för det tunga ekipaget. Det blir mycket gödsel från korna på en hel vinter. Blir det nu både regn och sol så kommer det att växa så det knakar

Kvigbedömning

05 mars 2014

20140305b
Idag kom Cissi vår avelsrådgivare från husdjursföreningen på besök för att bedöma våra första- och andrakalvare. Hon mäter och ger poäng på exteriör, kropp, ben och juver,lynne och mjölkbarhetsegenskaper. De tjurar vi använder att inseminera med är både avkommebedömda tjurar som har fått avelsresultat från flera hundra egna döttrar och Genviksplustjurar som man genom att ta hårsäcksanalys redan i kalvstadiet får reda på vilka egenskaper de kommer att ge sina döttrar(och söner). Men sedan ska det ju följas upp i praktiken också så att det stämmer och att avelsplanerarna vet åt vilket håll aveln är på väg…och det var det vi gjorde idag.
Det tog rätt lång tid. För det första var det många som skulle beskådas, sedan dräktighetsundersökte vi också en hel hög med djur. När Cissi hade åkt inseminerade jag tre kor och då var klockan redan långt efter lunch så det kändes lika bra att ge korna sin första giva eftermiddagsfoder innan jag själv gick in och fick lite i magen…pust!

Årskrönika Dansjö gård

11 januari 2014

kalvar 011

Januari månad började med fortsatt byggnation av stall nr 2, här reser vi kraftfodersilos.

kalvar 026

Snö och kyla präglade vinter och vår.

kalvar 070

Inne i stallet kalvar våra kor året om, här är en högdräktig dam vid namn Prima i väntans tider.

kalvar 068

Den nya sinkoavdelningen fungerar bra och korna trivs. Spaltgolvet är bra om korna kalvar för tidigt då det inte finns några skrapor som kan fånga kalven.

kalvar 037

Kalvarna har det gott i halmen.

kalvar 053

Barnen har pysslat och ridit på kalvar för jämnan detta året också.

plums 071

Här bygger Dalens bygg på korridoren som sammanfogar stallen.

plums 033

Jag har gjort mina misstag också……………

plums 030

Totalt har 464 kalvar fötts, här bevakar barnen en av dom.

plums 004

Andreas river en av byggställningarna som användes vid stall nr 2.

kalvar 072

Ungdjurens tonårs avdelning.

plums 013

Hp-massa kom i januari från sockerbruket i Skåne.

mr grå 001

Mycket kvälls och nattarbete blir det när man bygger stall.

mr grå 013

Trots att januari och februari var mycket kalla klarade vi att gjuta varje dag tack vare en dieselvärmare vi köpte på auktion. Frugan fick hämta hem den med hästtransport i snöstorm enda bort i Borås.

mr grå 065

Arvid hjälper mamma att passa en kalv som håller på att lära sig att dricka, han(kalven) kallas för Mr grå.

mr grå 009

Vi hade Arla temadag om hållbar mjölkproduktion mitt i byggkaoset. Det blev en uppskattad aktivitet.

mr grå 085

Bygget löper på, här förbereds rännorna för gjutning.

plums 037

Frugan är nöjd…..

mr grå 123

Vår gamle trotjänare har varit till god hjälp i all schakt.

koresa 035

Det tar på krafterna att bygga och sköta alla djuren…Hela familjen somnar bums i soffan när det är dax för fredagsmys.

koresa 029

Jag svetsar armering inför morgondagens gjutning.

koresa 041

En del av korna bor tillfälligt i en annan del av laggårn i väntan på de nya stallet. Dom drivs i en snöig vallgata utomhus till mjölkning under byggtiden, det är halt och ganska kallt.

koresa 045

Praktikanten Klas och veterinär Martin ger narkosspruta till kalvarna inför avhorningen som frugan utför.

koresa 054

Vi åkte med Kronobergs koklubb på koresa i vårvintern där vi gjorde ett studiebesök hos familjen Gunnarsson i halland som var mycket intressant

koresa 066

Frugan och Isabella inspekterar bygget inför installning.

koresa 063

Korridoren är under avslutning inför premiären.

009

Kossorna tittar nyfiket in mot den nya spa-anläggningen.

005

Rent, nytt och redo att börja användas….

018

Ny kommer dom , premiärdagen är här i mitten av mars.

033

Tårta, kaffe och lite sprattelvatten till alla som är här, snickare, medarbetare och övriga besökare.

027

019

En av vår jersey kor spatserar nyfiket omkring.

vårbruk,koleverans 088

Gödsel körning och vårbruk i startgroparna

vårbruk,koleverans 079

det rycker allt lite i traktortarmen nu…

vårbruk,koleverans 025

Frugan köper kor, lass efter lass…Drygt 100 djur har vi köpt in under året, mestadels högdräktiga kvigor som fått kalva in på gården.

vårbruk,koleverans 037

Mitt i vårbruket tar vi lite barnkalas hos kusinerna i Skåne, på bilden sitter farsan och brorsan.

vågcell 037

Valentin avslutar mjölket att rengöra och spola av mjölkgropen.

vågcell 028

Arlas betessläpp stundar, massor med förberedelser inför den välkända och omtyckta aktiviteten.

vårbruk,koleverans 095

Jag kör mest fram och tillbaka med prylar….

vågcell 017

Torrt och strålande sol på betessläpp dagen.

vågcell 215

Dags för första vallskörden.

vågcell 176

Redan nu börjar det fantastiska skördeåret som varit.

vågcell 184

Här tippar Klas gräset i silon.

vågcell 112

En speciel fågel har varit på besök. Den heter Guldfasan och frugan lyckades fånga den på bild.

vågcell 231

Dags för den högtidliga skolavslutningen, barnen är förväntansfulla.

vågcell 211

Det är en vacker tid med fina djur och naturvyer.

vågcell 239

Majsen har kommit upp fint och växer bra, lagom med värme och fukt.

andra skörd 017

Sol och bad, även för vissa kor…

andra skörd 068

Frugan får ännu ett lass med kor.

andra skörd 024

Midsommarfirande med våra goda vänner och kollegor från Västergötland.

andra skörd 115

Djuren är på bete och ärt/spannmåls grödan ska snart skördas

andra skörd 134

Det går som smort, mycket tack vare vädret.

3e skörd 280

Vi har skördat rekordmycket gräs pga vår utbyggnation av mjölkproduktionen. Det är drygt 1000 mular att mätta inför vintern.

3e skörd 284

Här poserar Andreas Nilsson framför sitt strängläggnings-ekipage

skörd i berg 008

Här är Emanuel som är förste Jaguar-hack förare.

skörd i berg 009

Posering av vallskördemaskinerna.

skörd i berg 011

Stolta och duktiga chaufförer.

mantti 013

Här kör vi bort stubbar på en av våra nyodlingar.

majs2013 016

Här diskuterar far och son Mats och Andreas Nilsson hur ett bygge ska utföras.

majs2013 017

En tid för eftertanke…

3e skörd 153

Vi tog några dagars semester på Gotland, även här var vädret bra.

3e skörd 024

Sol och bad.

045

Korna på bete.

majs2013 019

Andreas kapar gummimattor till kalvningsboxar.

majs2013 050

Vi köpte ett majsbord i tyskland.

majs2013 084

Ett litet kedjehaveri tack vare ett kedjelås som trillade bort, annars gick majsbordet felfritt

majs2013 047

Betet tog slut pga den torra hösten.

011

Älgjaktspremiär blev det för Arvid i år

005

Här står korna och tittar nyfiket en dimmig höstmorgon.

inne i laggårn 028

En av årets 730 utfodringar i gamla kostallet.

428

Det kalvar kor och kvigor varje dag.

seko sinkor 004

Insamling av betesperiodens kraftfoderhoar.

julkort 007

Vi har grävt en satelitbrunn i Lekaryd. En satelitbrunn ligger en bit ifrån gårdscentrumet närmare odligsmarkerna. Det innebär att man kan flytta gödsel dit under mindre häktiska perioder på året. Då spar man tid på körningen i skördesäsongen när det är bråttom.

julkort 007

Det var intensivt och tidspressat som vanligt.

julkort 011

Andreas paddar det sista, snöstormen är på väg!

494

Sockerbruket levererade hp-massa nyårsafton.

496

Täckning med sand. Det är bråttom, alla ska på nyårskalas.

502

Även vi

2013 är det mest fantastiska skördeår jag upplevt som bonde.
Vi på Dansjö tackar för att ni följt oss under 2013 och ser med tillförsikt på det nya året 2014