970 Docka slickar sin nyfödda kalv

Idag har 970 Docka fått en fin kvigkalv. Kalven blir slickad av sin mamma och får dia . Efter ett dygn tar vi över skötseln, och det är då det gäller att vi vet vem som gör vad och när. Vi har utsett Lovisa till ”kalvansvarig”. Hon har satt upp whiteboardtavlor överallt där det finns kalvar. Där står rutiner för allt möjligt, tex hur mycket extra mjölk kalvarna ska ha om det är kallt ute. Om en kalv har diarré ska den ha socker-salt lösning. Vilken dag de ska vänjas av med mjölk,när de ska flyttas från sina kalvhyddor och in till de större kompisarna.Allting går ju ut på att få så pigga och välmående djur som möjligt. Mår  de bra gör vi det också. Det gäller att finlira alla rutiner nu på vintern när vi har lite mer tid. Snart (även om det känns långt fram) är det vårbruk och då hinner vi inte med så mycket sådant.

Här kommer en kort resumé över familjen Persson-Bergs aktiviteter sedan i somras utöver det vanliga arbetet med kor,kalvar, skörd och höstbruk då. Den nya ladugården med mjölkningsrobotarna i spetsen har verkligen gett oss ett helt annat liv med korna.

I oktober var vi med på Elmia lantbruk och ställde ut kor.

Matilda gjorde också premiär i showmanshipringen. Gissa om hon var stolt när hennes kalv utsågs till den vackraste av alla röda kalvar.Tänk vad roligt man kan ha med sina husdjur.

Familjen har under hösten utökats med flera fyrbenta medlemmar. Våra vallhundar börjar bli gamla. Fia är drygt tio år och  tycker att hon har vallat klart och Fixa är nästan åtta år. Fortfarande pigg på det mesta som har med vallning att göra, men eftersom det tar ett par år att fostra en ny duktig hund var det dags att välkomna Alice.

När vi ändå var igång gav barnen och jag Göran en jakthundsvalp i present, så att han ska ha en hobby nu när vi ska lära oss att inte jobba precis hela tiden. Vips hade vi också Arja, den helt bedårande Vachteltiken.

Det är kanske dessa två damers förtjänst att vi haft en hel del att göra utöver ladugården.

De går iallafall under benämningen ”Alice Vallis och Arja Hunden”. Visst låter det som titeln på en barnbok?

Oj vad mycket hår det blir! Hela golvet är ludet.

Idag är det lite ruggigt ute. Snön har kommit ovanpå isslasket så vi får hoppas att det fryser fast så det inte blir så halt att gå till ladugården. Vi sandar nästan varje dag nu. Är man bonde vill man inte halka omkull. För vem ska sköta korna då?

Tobbe var frisör nästan hela dagen. De kvigor som snart ska kalva har nyss kommit in från ungdjursladgården. Där är det kallt och de behöver pälsen där. Men inne i ladugården mår debäst med kort päls. Jag skrattade när jag tog kortet. Har ni sett någon som matchar den vackra röda Srb-kon bättre……vilken hyllning! Jag undrade om han verkligen hade så där långt skägg igår, och försökte provdra lite! Men Tobbe hotade med kosaxen så jag gav mig….!

Frugan Anna-Karin håller ordningen och redan i personalutrymmena. Golv, toalett och köket.

Elvira ryktar kalvarna.

Ibland vill hon tjäna 10 kronor…

och ibland vill hon tjäna 1 krona.

Jajamensan, då var det dags för ett pumpbyte,,, tur att man kan hämta snabba, fina delar hos hydraulteknik i växjö.

Med en Bacho-väska klarar man allt,nästan.Det enda som fattas är en tub med helosansalva. Varför då, kan man undra. Koskit och hydraulolja knäcker händerna fortare än man springer ett hundrameterslopp

Våra bondefötter har fått den stora äran att vila upp sig i sanden en vecka. Det var härligt med lite semester! Under veckan som gått har Annicka och Tobbe hållit ställningarna.Som vanligt var korna snygga och fina tills att vi kom hem. Det värmer ett kobondehjärta det! Nu är vi back in business igen och satte igång med provmjölkning på söndag kväll.

Resten av provmjölknigen gjorde vi i morse. Nu har mjölkbilen varit och hämtat mjölk, det gör den varannan dag. På samma resa hämtas proverna, om några dagar får vi svar på en massa anlyser på internet. De blev bra mjölkmängder den här gången, hur fetthalterna är får vi se när vi får svaren. Likaså när det gäller cellhalter urea och protein.

Jaha, här kommer servicebilen på utryckning. Jag har reparerat utgödslingsvingar på skrapan, låsmekanismer på grindar i lösdriften och gjort en del service på mjölkanläggningen. Underhållsarbete tar aldrig slut, och tur är väl det.

I verkstaden står en av våra Valtra traktorer och får en ordentlig genomgång. Nya oljor och filter.

Fälgarna lackas i Valtra-vitt.

Rutorna ska putsas och vara skinande rena inför vårbruket. Hytten städas och inredningen frächas upp.

En ansiktslyftning är inte fel, tycker våra Valtror.

Anna-Karin gör kvällsrutinerna i kalvavdelningen. Blanda mjölk, halma boxar, mata nyfödda kalvr, mm mm. Här gosar köttraskalven ner sig i den nyströdda gyllengula vetehalmen.

Isabella vill också krypa ner i halmen.

Elvira vill rida på kalvarna.

Men kalvarna vill äta sin kvällsmat. Elvira försöker klämma sig in mellan två kalvar som puttar tillbaka.

Det ska gå, tycker Elvira.

Bak och fram, det går det med.

Skam den som ger sig.

Men det är inte lätt med så biffiga, starka och envisa  kalvar.

Annette fräser klövarna fina

Klövarna växer hela tiden och för att inte kossan ska få ont i klövarna kortar man av dem i med en elektrisk klövfräs. Det är en liten vinkelslip med fräsklinga.  Det blir många klövar som ska verkas och allt ska helst hinnas med under kornas middagsvila. Därför brukar vi vara många som hjälps åt, både Annika Calle Tobbe jag och klövverkaren. Det behöver vara lite flyt i logistiken. Kor ska få grimma påsatt , bli utledda till verkstolen, ibland blir de lite blyga när de ska ut i logen där de inte brukar vara. Vissa kor blir busiga och kör ner skallen och börjar hoppa omkring. Då gäller det att hålla emot så att inte 600 kg ko försvinner åt fel håll……

Klövverkaren har fullt upp med kossan som är i verkstolen och hinner inte med att flytta kor.

Vi andra leder kor fram och tillbaka sätter på och tar av grimmor och står i kön och väntar med nästa ko. De flesta kor har varit med om det förut men några var nybörjare. Unga kvigor som visste hur man la i bromsen med alla fyra. Då gäller det att räkna till hundra och inte stressa upp sig. Ibland brukar det hjälpa att bara flytta sig en ynka liten dm bakåt och slacka på grimskaftet och vips så rusar kvigan framåt i expressfart. Då är det lätt att hamna på efterkälken!

Idag var det bara en kviga som bromsade ordentligt. Det var 516 Fröken. Vänligt men bestämt lyckades vi i alla fall knuffa henne fram till verkstolen och innan hon visst ordet av var hon upphissad i luften och fick ben och klövar hissade och fixade, tio minuter senare var hon tillbaka hos de andra. Snygg som en balettko om fossingarna!

Annika väntar med 435 Asta som snart är klar och ska ledas tillbaka. Asta är nu dräktig på nytt och ska kalva i sommar.

Nu är det Kronas tur. Hon ör lugn och snäll. Hon har varit med förut

Äntligen lugnt igen. Klövverkningen är över för den här gången. Nu kan både korna och vi ta lunch. Idag blev det soppa. Det är bra när det är bråttom.

Kan man tänka sig…. när vi fick långväga gäster ända från Sydafrika över Jul och försökte vara artiga och inne så mycket som möjligt visar det sig att mannen varit mjölkbonde i Sydafrika för många år sedan. De ville inget hellre än att vara med och mjölka på julaftonskväll. Gissa om det blev extra roligt när vi fick en liten”Jesus” också……. Det var roligt att byta erfarenheter över de olika sätten att ha kor. Men allra roligast var det förstås att lära känna dem båda ännu lite bättre. Det är ju vår svärson Michaels mamma och hennes man. Emelie, vår dotter, var med och hjälpte oss att mjölka. Gustav, vår son, och Maria, min syster, dukade fram julbordet så länge. Vi har haft mycket kul och mycket jobb under helgerna. Farfar har bjudit på kalkon, då det blev middag där också.  Och så har vi tagit hand om nyfödda kalvar och annat smått o gott, och lite krångel och krafs också förstås. Fem nya kalvar har vi fått. Det har varit så mycket engelska under helgen att jag pratar engelska för mig själv när jag undrar vad jag ska göra först av dagens all göromål. Det blir lätt att man pratar mycket för sig själv när man är med djuren. Knäppt? Ja! Men oerhört praktiskt!

Nyårsnatten var klar och kall, när jag såg  alla nyårsraketer explodera över fjärden ( vi bor högt och ser en bra bit över vattnet) så känner jag att det kommer att bli ett jättebra år-detta år 2012.

Så….. Gott nytt år på er alla! (mot nya äventyr som vår kompis Hendrik säger…..)

Nu när 2011 närmar sig sitt slut gör jag en liten återblick. Våren 2011 bärjade fantastiskt med en tidig och varm vår trots att vintern var lång, kall och snörik.  På bilden körs det ut stallgödsel som plöjs ner direkt efter.

Spannmål och majs såddes tidigt.

Småkvigor släpptes ut på grönbete.

Betessläpp ordnades tillsammans med Arla för allmänheten.

Vallfoder bärgas, 3 skördar trots regnig höst.

Sommarens grönska var fantastisk efter den fina våren och försommaren

Hus målas.

Mark har odlats upp. Här lastar vi stubbar.

Mjölkanläggning servas

Korna har mjölkats 3 gånger varje dag, totalt 1095 mjölkningar detta året.

Jag har reparerat utgödslingar mer än en gång. Med tanke på alla torrsprickor i mina händer måste det vara många gånger.

Många halmbalar har bärgats mellan skurarna.

Elvira och de andra barnen har varit med oss i arbetet många dagar.

Det har blivit många sena kvällar, särskilt i säsongerna. Här kommer Pierre efter en lång dag på gödseltunnan.

Majsen hackades, under skörden var nätterna mycket kalla och dagarna fantastiskt soliga.

Hösten kom i år igen och djuren fick köras hem från sina betesmarker till stallarna.

Den första snön föll för någon månad sen men töade bort igen. Det är jag inte ledsen för.

Tomtar och troll, pepparkakstjejer och julklappar. Julen har passerat och nyår stundar. Jag hoppas och tror att 2012 kommer att bli ett fantastiskt bondeår. Gott slut och Gott nytt år önskar vi på Dansjö gård.

Elvira, Alma, Arvid, Isabella och Jersey-kalven Ylva.

Idag hittade vi en liten pepparkaks-tjej i gårdskontoret som hade full gärning med julförberedelser. Nu förstår man att det närmar sig jul med stormsteg.

Vi har ätit julbord med våra medarbetare

God mat, massor med mat, diverse starkare drycker och gott sällskap.

Vid gårdsbutiken säljer pappa julgranar. I butiken säljs julskinkor, sylta, isterband, julkorv, julklappar, mm mm. Mamma och pappa är helt slut efter denna intensiva vecka.

Vad är nu detta i allt julmyset ? Jo, det är Dansjö gårds grävmaskin som körs av George. Han håller på med en nyodling som ska bli färdig åker till våren 2012.

Här har han fått tag i en stackars stubbe som han rycker ur marken med väldig kraft. När man ser fältet på bilden kan man inte tro att det ska växa spannmål med insådd till våren.

Själv sitter jag i lastaren i plansilon och tar hand om de 900 ton HP-massa som levereras idag. Massan lastas in i våra plansilos där fodret ensileras.

När jag går hem på kvällen känner jag lite julstämning när jag ser mamma och pappas julgran. I luften är det 8 plusgrader och regnar lätt. Det ska nog bli jul i år också

Det är bråda tider på gården inför Julhelgen. Då ska Tobbe och Annika vara lediga, det är bara Calle och jag som jobbar då. Det är viktigt att allt är förberett inför helgen när vi ska ha julmiddag och träffa släkt och vänner. I år ska vi fira julafton på engelska, vi har gäster från Sydafrika. Det ska bli kul, ska försöka översätta Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara!

Det är ladugården och korna som är viktigast på gården, De är ju företagets hjärta. Och då ska de väl också ha det  ännu lite bättre än vanligt på Julafton. Tobbe har ryktat alla kor så de blänker, det är så fina. Och ladugårdsfönstren är putsade. På julaftonskväll brukar korna få stora portioner av det finaste höet som finns på gården, det brukar tomten se till, tur att han hjälper till. Sent i kväll ska jag ta in granen i huset för att klä den. I morgon ska det födas tre nya kalvar enligt våra beräkningar. Vi får se, det kanske blir både julskinka Hej tomtegubbar och kalvning på engelska samtidigt.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

från kossorna och Vinterhällafolket

Idag har Mattias på Alvesta Elinstallation bytt trasiga lysrörsarmaturer i kostallet. I lördags eftermiddag blev det svart i stallet pga att en armatur hade bränt ihop. Som tur var kom Mattias förbi och kopplade bort det trasiga så vi kunde mjölka vidare.

Vi har även bytt vattenpump i den djupborrade brunnen. Det var dåligt tryck i vattensystemet och flödet var för litet för att det korna skulle kunna dricka tillräckligt. Var 6:e månad måste pumpen hissas upp och en ersättningspump skruvas dit och sänkas ner. Idag tog vi lastmaskinen till hjälp när den skulle hissas upp pga av att det är svintungt att dra upp pump och slang med handkraft.

Jag, Pappa och Pierre är igång med pumpbytet. Allt är täckt med järn. Vi har mycket järn i vattnet och det är därför pumparna sätter igen.

Brunnen är 220 meter djup men pumpen hänger på 100 meter.

Här är kalven Stjörna som är nyfödd. Alla nyfödda kalvar får täcke på sig det första dygnet för att hålla värmen och torka snabbt. Det är inte bara pudlar som har kläder på sig, även kalvarna på Dansjö bär vintercollection.

När kalven Stjörna efter någon vecka lärt sig dricka ordentligt får hon gå tillsammans med sina systrar i kalvavdelningen. Här springer och sprätter kalvarna i härlig höstvetehalm.

Nu har vi utfodrat korna flera månader med ensilage från silotornet. Den skörd som har legat överst i tornet var andra skörden ensilage och den är nu slut. Eftersom det är annat näringsvärde i första skörden så behöver vi räkna om foderstaten. För att kunna analysera fodret måste vi ta ut ett representativt prov, ett genomsnitt för den skörden. Calle klättrade upp i tornet med en stor borr som vi lånat av husdjursföreningen. Tänk vad kallt det är nu jämfört med när skörden lades in. Det var i början på sommaren det.  Han vred borren tills den kom ner en dryg meter i ensilaget. Djupare gick inte att komma. Det var så hårt packat att det inte gick att komma längre ner. I tornsilon är fodret hårt packat (ca 800kg foder per kubikmeter). Inuti borren samlades en kärna med ensilage som vi sedan blandade om och skickade på analys. Inom en vecka borde vi ha foderprovet. Hoppas svaret kommer innan Julhelgen så jag hinner räkna och ändra i datafodervagnen. Men redan nu märker vi på korna att det är lite bättre krut i fodret eftersom mjölkmängden har ökat lite grann.

Han brukar komma en gång i månaden med sin ladugårdsbuss. En modern gårdfarihandlare skulle man kunna säga. Jag hade ringt efter honom för att en av mjölkmaskinerna inte ville inte fungera.  Så han kom hit på en liten extratur. När vi hade bytt några delar fungerade den som den skulle igen.

Edit fortsatte att klippa kor. De blev så fina så! Julfina kossor! Det var bara glittret som fattades!

Pierra arbetar med maskinvård. Här tvättar han ogrässprutan som var ordentligt nedsmutsad efter en skitig höstsässong.

Maskinerna tvättas och smörjs in ordentligt för att inte rosta. Ogrässprutan måste även konserveras invändigt för att undvika att pumpar och övrig utrustning fryser sönder.

Valentin kör hem mineralbehållare från betesmarkerna. Det är bra att samla upp alla grejer inför vintern och det blir lättare på våren när alla djur ska ut på bete igen så man vet vad som finns.

Den nya tvättmaskinen behöver en rejäl service. I denna maskinen tvättar vi alla våra juverdukar som vi torkar av kornas spenar med. Det är mycket viktigt att dom tvättas i 95 grader för att ta död på alla bakterier.

Maskinen hoppar igång igen, skönt.  Nu börjar tredje mjölkningen om några minuter men jag tänkte ta kväll och sätta mig på kontoret och arbeta.

Här skiner solen för stunden när vi kör hem ensilagebalar som skall användas till sinkor. Men det är kyla i luften och man känner att vintern närmar sig.

Det går kanonbra att samla balar, men man är förvånad hur grönt gräset är i december.

Här rullar sista lasset in på lagringsplatsen där ensilagebalarna staplas. Det går åt ca 400 ensilagebalar varje år till våra sinkor. Sinkorna mår väl av ett grovt ensilage som är sent skördat, korna som producerar mjölk behöver däremot ett tidigt skördat gräs med höga energi och proteinvärden.

Innan arbetsdagen är slut skall jag fodra alla våra ungdjur. 350 kvigor väntar på sin kvällsmat. Jag startar upp bandfoderfördelaren som portionerar ut fodret efter tilldelade givor. Tyst och effektivt faller maten från bandet till foderbordet och kvigorna mumsar förnöjt på det mixade fodret.

Attans också! Tobbe hade bara vändtegen kvar att plöja på allra sista åkern då traktorn börja ryka. När telefonsamtalet börjar med….- Vet du nu vad som har hänt……så håller man andan i väntan på vad som komma ska…..

Jaha, det var bara att bita i det sura äpplet och ta traktorn och kedja med sig för att försöka släpa hem eländet. Plogen satt fast i jorden för Tobbe hade stängt av traktorn så fort det började brinna- tack o lov annars kanske hela traktorn skulle ha brunnit upp!

Först kopplade vi bort plogen – den stod stadigt i jorden med skären mellan tiltorna i väntan på nästa tappra dragare….. Sedan släpade vi traktorn framåt en bit. Sedan släpade vi den baklänges förbi plogen ut till vägen. Det skulle inte gått att vända den utan servostyrningen inkopplad på den leriga åkern. Det var faktiskt tur att det fanns lite oplöjd mark kvar att köra på. Sedan vände vi traktorn igen och började den sakteliga resan hemåt på asfaltvägen. Jag åkte bakom och varnade med varningsblinkers eftersom Tobbe skulle bli tvungen att ta ur svängen rejält när de skulle svänga i en skarp högerkurva. Det var väldigt jobbigt för hans armar att styra en 5 ton tung traktorn med enbart rattstyrka…..Tror ni de trevliga bilisterna på 90-vägen förstod mina signaler……….nej knappast! De körde som idioter och såg rött så fort de fick syn på en traktor. ( trots att det var inte bara en utan två BLÅ traktorer……:)Och rött för idioter är förstås grönt, dvs full fart, de passade på att köra om över heldragna linjer precis där det var kurva med skymd sikt. Bara tur att inget hände!

Det kändes lugnt när vi kom in på vår lilla grusväg……nu står traktorn på gårdsplanen och väntar på service och nya delar. Tur att det inte var lastartraktorn för den behöver vi varje dag! Calle tog den och åkte ut och plöjde klart vändtegen så nu är i alla fall plöjningen klar för i år!

….den nyfikne kan kolla i min dagbok på Arla

Det är gynnsamt väder. Fälten bär och det går kanonbra att plöja åkrarna. Plöjningen är det avslutande arbetet på året och fälten ligger klara till vårbruket.

Jag passar på att plocka bort större stenar som kommer upp med plogen i den plöjda jorden.

Det ser bra ut. Man får nästan lite vårkänslor när man känner jorddoften från den nyplöjda åkern.

Nu är det slut på vårkänslorna !! En kraftig storm har kommit in över Småland och träden faller som käglor. På denna dåliga bild har ett jätteträd trillat rakt över landsvägen och krossat alla gårdsbutik skyltarna. Det är bara att ta fram lastmaskin och motorsåg.

Vad skönt nu behöver vi inte vara oroliga längre över varför Majros dröjde så länge med att kalva. Kalvningen gick jättebra även om det var långt över tiden. Ut kom en härlig kalv som var alldeles randig i ansiktet. Tyvärr blev det ännu en tjurkalv, hon har bara fött tjurkalvar. Men vem vet, nästa gång kanske det blir en kvigkalv, vi får väl se….

Här ligger två simmental korsningar i ny fräsch halm. I sommar ska dom hålla landskapet öppet i våra naturbetesmarker.

Simmental är en köttras som vi använder på mjölkkor vi inte vill ha avkommor i mjölkproduktionen. Simmentaldjur är lugna och har bra tillväxt.

Om man korsar mjölkkorasen Holstein som är svart/vit i färgen kan korsningskalven med Simmental bli grå/vit.

Majros har ännu inte kalvat. Hon ligger och ser viktig ut i kalvningsboxen men tar det lugnt. Men nu kan det inte vars många dagar bort innan kalven kommer. Men det är ju hon som bestämmer det är bara att vänta, hon mår bra i alla fall. Just nu är Calle och Tobbe i farten med att vaccinera kalvar mot ringorm. Det är en svampsjukdom som kan ge håravfall, klåda och eksem. Det är väldigt smittsamt och för att inte kalvarna ska bli sjuka så vaccinerar vi dem när de är små. Vi har ingen ringorm men eftersom det funnits tidigare på gården kan det finnas smitta kvar. Om något år kan vi sluta vaccinera. De får vaccin två gånger med tio dagars mellanrum. De flesta kalvarna var nyfikna och ville slickas och buffas och leka. Men nu var det blodigt allvar. Kaffeburken på gården har varit tom ett helt dygn men nu hade jag varit och handlat. När de var klara med vaccineringen så skulle det äntligen bli riktigt kaffe igen. Och inte något cypriotiskt pulverkaffe utan rekordeligt kokkaffe! Med mjölk i förstås! Tobbe fångade kalv efter kalv medan Calle laddade om sprutan och två minuter senare var det klart. Det är bra med lite kaffe som morot…..

Majros ska nu kalva för fjärde gången

Det sista vi gjorde innan vi gick hem för dagen var att låta Majros flytta in i kalvningsboxen. Hon ska kalva i morgon enligt alla uträkningar, men det är inte säkert att det blir så, det kan bli senare. Det börjar i alla fall närma sig för juvret har börjat fyllas på med mjölk. På var sin sida om svansen börjar också ligamenten mjukna för att kalven ska kunna komma ut. Hon har inga värkar ännu utan vilar och äter och tar det som en ko, alltså med ro. Vi hade strött med mycket halm så att hon ligger mjukt och rent. Hon är min lilla tjocka gris, Majros. Hon mjölkar inte mest av alla men är rarast. Hon ser ut som en tjock fjällko, de kan vara så här vita med bruna kanter på öronen.  Men hon är en renrasig SRB-ko. Det är en av våra vanligaste mjölkraser. Innan jag går ockå lägger mig ska jag som vanligt gå och natta korna, dvs bädda åt dem och peta åt dem fodret och kolla så att alla har det bra, även min lilla gris. Undrar hur kalven kommer se ut?

Vill ni läsa mer om våra mjölkraser kan ni kolla in den här länken: koraser

Det är en fantastisk höstdag i Småland. Klarblå himmel och strålande sol. Sjön ligger blank som en spegel. Nu har det fina vädret kommit som vi behövde i skördesässongen. Det är detta som är tjusningen med lantbruk.

Pierre kör ut flytgödsel på gräsvallarna. Det går riktigt bra. Marken bär och maskinerna håller. Här fyller han från brunnen hemma på gården.

Här susar ekipaket förbi i 45 km/tim. Tunnan är utrustad med slangspridning. Detta innebär att både lukt och kväveavgång minskar vid spridningen.

Omröraren som används till att blanda gödsel i brunnarna har havererat. Lagrena är slut, axeln har gått av och propellern har fått sig en rejäl smäll så den liknar mer en fiskebåtspropeller.

Jag har beställt ny propeller och nya stödlager. Detta kommer göra susen när gödseln ska blandas.

 Calle håller på och plöjer. Det är fortfarande härligt varmt men lite disigt. Tobbe har hand om korna idag. Jag tog en ridtur på Marruschka. Vi red runt i skogen och kom sedan fram till Calle. 

Vi frågade ( eller det var väl mest jag, hästen undrade nog mest varför vi stod still till ingen nytta när vi kunde galoppera…:)hur det gick med plöjningen. Jovars!,,,, fick vi till svar. Och sedan vill hästen iväg….

När jag kom hem var det strömavbrott. Det hade visst gått en fas. Tobbe och jag bytte säkringar och snart kunde både ensilageuttagaren och spannmålskrossen snurra på igen. Det är många maskiner som måste fungera på en gård och inte minst maskinen i huvudet….hjärnan…. hjärnorna bakom det hela…..

Under veckan som gått har jag varit iväg två dagar på utfodringskurs. Två dagar stinna med teori. Det gamla systemet att räkna foder ska försvinna helt.. Vi räknade foderstater på datorerna med alla nya parametrar, det är svårt nu när man ska ta hänsyn till tuggindex, våmbelastningstal fettsyror mm. Meningen är att man ska kunna beräkna billigaste och bästa foderstat till både korna och våran plånbok. Men alla värden är inbördes beroende av varandra. Energin går inte längre att räkna med på samma sätt som förut. Jag ska fortsätta räkna i det gamla systemet i två månader till ( så man vet att man har kläm på det hela) samtidigt som jag övar i det nya, för här behöver det tränas, det lovar jag. Men det är alltid kul att lära sig något nytt. Konstigt med kunskaper, man blir snarare lättare ju mer man bär….

Nu skulle jag bara behöva en ännu en ny bra dator med en vidunderlig kapacietet och uttag för de här små raringarna. Det är sladden och kortet för överföringar till datavagnen…..men elgigantskillen bara ruskade på huvet—kodator? Nej det säljer vi inte här…… så det får nog bli något av koföretagen istället….

Här förbereder jag fångstgrindarna för att kunna fånga de sista djuren som ska tas in i laggårn för vintern.

Arvid och Elvira tycker det är spännande och roligt att vara med.

Nu är kvigorna på att gång att komma.

Nu ska kvigorna upp på djurtransporten. De är lite nervösa och vill inte till en början.

Med grindarnas hjälp hade dom inget val än att hoppa på. Nu bär det av hemåt till laggårn och de goda vinterfodret.

Elvira tycker om att hjälpa till med djurflyttning.

Hemma på verandan har vi gjort en pumpalykta som tänds i skymningen.

Idag på morgonen mjölkade jag och min fru Anna-Karin. Det var bara det att  vi hade ställt om klockan fel. Istället för att vrida tillbaka klockan en timme vred vi klockan framåt en timme. Vi gick dock upp som att det var vanlig sommartid fortfarande. Vi kom på att det inte stämde via nyheterna på radion i laggårn. Det var otroligt härligt att tjäna två timmar och komma hem tidigt för att äta frukost. Två timmar tidigare än vi hade räknat med. 

Resterande av dagen fick jag reparera utgödslingar. Ett mycket knepigt fel på en skrapa i en utav gödselrännorna. Det är bra med gårdsbilens flak att lasta på diverse verktyg och svets för att köra in i laggårn med.

Till slut verkade det som att jag har löst problemet och skrapan tog med sig den kletiga gödseln till gödselkulverten.

Jag har just gjort klart förmiddagspasset i ladugården.  Vi är själva den här helgen. Både Annika o Tobbe är lediga. De stora lönnarna har fällt en massa löv som torkat i solskenet.  Himlen är blå och luften hög. Löven prasslar så härligt. Jag blir nästan som barn på nytt och kan inte låta bli att ta en sväng ut på gräsmattan och släpa ladugårdsstövlarna där de prasslar alldeles extra mycket. Att kratta upp alla löv blir ett senare bekymmer. Nu ska vi äta lunch.

I eftermiddag ska jag gå och hämta hem Majros. Hon ska få komma in i ladugården eftersom hon snart ska kalva. Alla sinkor och kvigor är ute i hagen för det är fortfarande fint väder och plusgrader på nätterna. Korna har blivit långhårig nu så de tål kylan bättre.

I kalvavdelningen är det ganska lungt. Någon kalv sover, någon vilar, någon glor, någon slickar sig i rumpan.

I mjölkavdelningen är det däremot full fart. Gheorghe är i full gång med 2:a mjölkningen. Här föser han in fler kor i mjölkgropen. I mjölkgropen går han sedan ner för att torka av kornas spenar för att sätta på mjölkmaskinerna.

I kalvningsavdelningen har kossan Fanny tidigare under dagen fått en kalv. Nu kämpar hon med att äta upp de segtuggade resterna av fosterhinnor och placenta.

I barnavdelningen har Isabella nyss vaknat från sin middagsvila och är på ett strålande humör. Nu gäller det att avsluta laggårdjobbet för att gå hem och fixa middag till barnen innen den lilla goa Isabella blir till ett hungrigt, argt litet monster.

Igår tog vi upp gödselpumpen ur gödselbassängen. Något hade fastnat och gjort maskinen trasig. Vi fick en ny del med posten idag. Vi tvättade av pumpen och körde in den i verkstaden. Calle svetsade dit en ny undersida på pumpdelen. Det gick rätt så fort att laga den. Nu ska den ner i bassängen igen så vi kan använda den. Den behövs för att kunna fylla gödseltunnan med flytgödsel.

Här har vi en fångsthage för kvigor. Om inte kvigorna vill springa upp i djurtransporten självmant måste vi lura in dom i en fångsthage, ifrån denna fångsthagen lastar vi djurvagnen. Hur lockar vi in kvigorna här dåt ? I den gröna mineralfoderautomaten häller vi pellets, kvigorna älskar pellets. När det sköna rasslet från pelletsen når kvigornas öron händer det grejer.

Långt borta går kvigorna och betar. Nu häller vi pellets ! Vad händer ?

Hokus, pokus. Nu är dom i hagen, bara att lasta upp i djurtransporten och åka hem. Det känns skönt att ta hem djuren när betesperioden är slut. I år känns det extra bra att ta hem djuren när det finns otäcka vargar som springer i smålands skogar och dödar tamboskap.

I måndags täckte vi majssilosarna. Det blev en plansilo och en sk limpa. Det tog två timmat att täcka plansilon och en hel dag att täcka limpan. Med två lastmaskiner, massor med däck och 60 ton sand blev det till slut ganska bra.

Det färdiga resultatet. Om 3 veckor ska vi börja utfodra korna med fodermajsen.

Nu är vi åter tillbaka hos kossorna efter att ha badat i Medelhavet en vecka. Det var minst sagt bråttom innan vi skulle iväg. Men i sista stund blev väskorna packade och vi drog iväg. Annika och Tobbe har skött om kossorna då vi varit borta. Vi har inte hört ett ljud på hela veckan. Det är så himla skönt att ha så duktiga medarbetare så att man kan överlåta allt åt dem.  När vi gick ner i ladugården den kvällen när vi kom hem var alla kor nyryktade och blanka som på sommaren. En härlig syn- va fina de var!

Flera kor hade blivit inseminarade när vi var borta. En av kvigorna hade fött en kvigkalv och nytt koncentrat hade kommit hem. Nu är rundbalarna av andraskörden slut. Korna får tredjeskördsensilage nu. Det är gott men innehåller mindre fiberså de blir lättare lösa i magen. Vi försöker lura i dem så mycket halm vi kan. Snart ska vi öppna tornsilon men vi försöker hålla ut någon vecka till så att vi får slut på tredjeskörden först. Härligt att vara tillbaka igen. Borta bra, men hemma bäst!

Majsen är mogen och den ska skördas. Våren var fantastisk och försommaren bra men sen har det regnat vecka ut och vecka in. Jag är förvånad att majsen är mogen redan.

Vi ska hacka 30 ha majs som ska bli foder till korna. Plantan hackas i korta bitar och kärnorna krossas i en sk corncracker. Sedan läggs fodret i en silo där det ensileras, konserveras.

Höstmorgonen är dimmig och fuktig, men dagarna är fantastiska med strålande sol.

Vagnarna kör bredvid hacken och avlöser varandra när lassen är fulla.

Andreas,  Oleg och Pierre kör följevagn. Även pappa Magnus rycker in ibland.

Det mörknar tidigt men vädret är klart och kallt. Nu har vi bara ett tunnland kvar att hacka inna skörden är avklarad.

Det här gräset ser inte så kul ut. Det är 3ha gräs som inte fick plats i silon vid 3:e grässkörden. Arvid hjälper mig att stränga om gräset. Det är första gången han kör strängläggare själv.

Skördearbetet går riktigt bra. Jag pressar balar som Joakim kornfors kommer och plastar om en liten stund. Efter detta är det bara majsen som skall skördas innan vintern kommer.

Inne i stallet finner vi bland annat 3065 Stjärna. Hon har mycket bra stamtavla och förväntas bli en bra mjölkko som kan ge mycket mjölk. Om inte en elak varg dödar henne nästa sommar då hon ska ut på bete.

Kor kan inte äta hel spannmål. Därför krossar vi spannmål var och varannan dag alltefter korna äter. I lördags hände det som inte fick ske. Vår trotjänare, spannmålskrossen, gick sönder. Totalhaveri! En axel till en av valsarna var av! Det krossade fodret skulle bara räcka ett par dagar till så vi behövde en ny kross snarast! Men en ny kross är det lång leveranstid på. Medan Calle o Tobbe förfasade sig i verkstaden och tänkte på skörden av ensilage och halm som skulle ske nästa morgon så gjorde jag lite Basic research, dvs-Blocket! Och hade tur! Jag hittade samma modell som vi hade men det var ett litet krux- den fanns i Småland- 30 mil härifån och vem skulle sköta korna när killarna skördade. Tobbe ville helst åka direkt på lördagskvällen, men jag lyckade övertala honom om start i gryningen. Hur som helst så åkte vi iväg då. Calle mjölkade och vi  fick faktiskt en riktigt trevlig resa genom Småland. Det var kul att ¨åka förbi andra sorters åkrar med mycket majsodlingar och annan arkitektur i städerna-speciellt Kisa var gulligt tycker jag. Skulle haft lite bättre om tid bara så kunnat stann.(som vanligt……)Vi var några timmar försenade men var hemma igen strax innan mjölkdax. Men korna fick tåla sig den här gången. De kunde ju äta ensilage så länge så så synd blev det inte om dem även om de utstötta en och annan kommentar när de såg oss!Typ, kommern ni  NUU!

Tobbe försvann ögonblickligen ut i en traktor. Sen såg jag inte röken av hon förrän jag gick ner till korna på kvällen. Då höll han fortfarande på att köra hem halmbalar och ensilagebalar. Hans kommentar var att idag ha det gått riktigt bra! Jag log och sa att det får man nog lov att hålla med om! Han är toppen!

Nu ska Calle bara spåra upp räfflorna lite innan den ska användas. Utan räfflor är det svårt att krossa bönor.Åkerbönor alltså!

Andreas Nilsson packar gräset med den gamla trotjänaren Valmet 905. Gräset är torrt men på våra lerjordar är det rejält blött. Det blir stora spår bitvis men vi känner att det är tvunget att köra för att rädda gräset.

Gräslassen kommer med jämna mellanrum. Jag puttar upp gräset med hjullastaren och Andreas packar ur luften. Det är viktigt att packa gräset så att mjölksyrabakterier kan bildas för att gräset ska ensileras.

Slåttermaskinerna står stilla när vi hackar gräs.

Här kommer Anders och Pierre. Gräset är  något gulaktigt efter allt regn och pga att det skördas sent. 

Efter inläggningen skall gräset täckas med plast och ovanpå den läggs ett tjockt lager med sand. Det är ett hårt arbete att täcka med sand men Andreas öser för kung och fosterland.

Vi började med att rulla Kronros ett varv för att livmodern skulle vrida tillbaka sig. Veterinären lindade  flera varv rep runt kvigan så att vi skulle kunna hålla i det när vi skulle rulla henne. Först fick vi lov att lägga ner henne.

Sedan rullade vi Kronros med gemensamma krafter åt motsatt håll än vad omvridningen var. Det gick inte så bra första gången. Livmodern var fortfarande omvriden.

Kronros fick förstås ryggmärgsbedövning och lugnande. Veterinären satte manschetter på kalvens klövar så att hon kunde vrida runt kalven i livmodern med ett speciellt instrument.  Det var väldigt trångt för kalven var stor. När den kom ut levde den tyvärr inte. Men tack och lov så lyckades vi rädda livet på vår fina kviga. Det är väldigt ovanligt med så här svåra livmoderomvridningar. Vi har totalt bara haft tre livmoderomvridningar som behövt veterinärhjälp på 25 år. Kor är fantastiska. Idag står hon upp går obehindrat och har blivit mjölkad för första gången utan att vara det minsta orolig. Vilken fantastisk kviga. Man ska inte ge upp även om det ser illa ut!  Men vi mjölkbönder är ett envist släkte och när ett djur blir sjukt vill man göra allt för att det ska bli friskt igen.

Solen skiner i Småland. Nu gäller det att skörda gräs för glatta livet. Vi har lånat hem ett Claas ekipage från lantmännen eftersom vi vill provköra claas traktorn. Nu ska vi slå gräs med två slåttermaskiner.

Valtra ekipaget står i maskinhallen och väntar, nyservad och redo.

Det ser ut att bli en bra skörd. Med tanke på att det har regnat i två månader måste det bli mycket gräs. Men jag tror att näringsvärdena är något sämre än normalt med tanke på att vi fått lite soltimmar i höst.

Vi slår gräs långt in på natten. Dagens traktorer har mycket bra arbetsbelysning. Man blir inte så påverkad av tröttheten om man har en bra arbetsmiljö.

Bakom gamla bostadshuset finns ett jättestort äppelträd

Regnet det fortsätter att komma skur efter skur. Det är nu svårt att över huvudtaget komma ut på åkrarna eftersom de är fulla av vatten. Vi försöker göra som kvigorna-ta det lugnt i väntan på bättre väder för sista vallskörden.  Asta och de andra kvigorna står under äppelträden när det regnar som värst och det verkar ju inte så dum plats för de ser rätt så glada ut när de kalasar på äpplena. Trädet planterades för väldigt länge sedan. Det är knotigt och krokigt men än hänger det med. Det måste ha stått här i många generationer. Idag fick korna vara inne, de trampar sönder betesvallarna när det är så blött. De verkade nöjda med att vara inne. Strax före tio låg alla kor ner och idisslade.  Till kaffet hade jag gjort äppelpaj! När det är lite sämre väder får man passa på att unna sig något gott. Mätta i magen började vi sedan klippa de långhårigaste korna. Så här års ska alla kor klippas.

Ja just det- vet du någon som du skulle vilja nominera till Årets miljöhjälte? Någon Bonde kanske eller någon annan som gjort en bra insats för mijön?

I så fall kan du gå in på den här länken: http://www.arla.se/Default____34295.aspx

Jag tror jag ska nominera våra kor- hur skulle det annars se ut i på våra strandängar om inte de betade där….

Det har varit mycket besvärligt att pressa halm i år.  Några få timmars pressning när halmen äntligen är torr och sedan vräker regnet ner igen. Nu har vi äntligen lyckats pressa en del halm och börjat köra hem den för vinterförvaring.

Många fält är blöta och den tunga lastmaskinen kan inte köra där. Vi har lånat hem en mindre, lättare traktor från våra grannar och släktingar rakt över sjön som driver gården Gåvetorp. Arvid hjälper till att köra fram balar, han gillar denna traktorn.

I stallet har kvigan Stjärna har fått en fin tjurkalv. Stjärna härstammar från en jättebra kofamilj och kalven är intressant som avelstjur. Viking genetics är intresserade av kalven och i framtiden kan det bli en avelstjur.

När korna är brunstiga vill de rida på varandra

 Idag blåser det som attan här på Vinterhälla. Det är Katja som härjar. Hästarna betar med flygande manar bakom huset och de flesta av korna ligger i grupp och sover ute på vallen. Om en timma ska jag gå och hämta dem. De enda som det är lite fart på är 453 Krona som är brunstig och försöker rida på Asta. Vi kanske ska inseminera henne i eftermiddag.Hoppas det blir en fin kalv. Har jobbat på kontoret med att räkna lite foder också. Vill ni se lite bilder och läsa dagbok från gården finns Vinterhälla också på Gröna Arla på den här länken. http://www.arla.se/Default____33709.aspx

Hej så länge från Inger

Idag skötte jag korna, Calle tröskade och Tobbe växlade mellan att hämta spannmålslass på åkern och tippa dem i torken och att hämta foderhalm från de tröskade åkrarna  och blåsa upp den på höskullen. Det är bra för kornas magar att kunna ta en tugga halm då och då som komplement till det näringsrika ensilaget. Sedan ska vi förstås ta reda på ströhalm också men det får bli lite senare, det viktigaste först…..

Denna kväll är det dags för provmjölkning. Valentin sköter provtagningen av mjölken. Varje ko har en egen provkopp som fylls med mjölk. Mjölkproverna får åka till ett laboratorium där man kontrollerar tex fett och protein, mjölkens kvalitet, urea halt, mm mm. Med hjälp av provsvaren kan man justera foderstaten till korna, man vet hur bra mjölkkvalitet korna har och kan sortera dom efter detta och mycket mer.

Korna får sin kvällsmat under mjölkningen. Dom står lugnt och stilla väntande på fodervagnen som kommer med den smakliga mixen som består av gräsensilage, bet-massa, kraftfoder, soja och mineraler. Majsensilaget är slut men årets majs skall skördas i början av oktober. I november kan vi börja fodra med årets majensilage.

Vi håller på och bygger till ungdjursladugården med ett litet hus. Det ska bli ett hus till fodervagnen så att rälsen kan komma utanför huset utan att fodret blir blött. Det ska också bli lättare att lägga i rundbalarna än vad det är idag. På en mjölkgård är det alltid något bygge på gång. Är det inte staket så är det reparationer eller något man vill färbättra. Man får inte vara född med tummen mitt i hand om man ska vara bonde. Det mesta får man räkna med att kunna klara av själva. Det är kanske därför det är så roligt att vara bonde, att man får hålla på med så många olika saker. Vi bygger vidare i väntan på att säden på åkern ska bli lite torrare så att vi kan fortsätta tröska.

Arvid hjälper mig att tvätta gödningsspridaren. Han tycker det är svårt att hålla tvätthandtaget, det är bra tryck i tvätten.

Det är viktigt att tvätta bort gödningen från maskinen. Gödningen är korrosiv och genom tvätt och service håller spridaren länge.  Arvid tycker det är roligt, särskilt kul är när det vräker ut varm vattendimma.

Nu har jag upplevt min första tromb. Under 15 minnuter kom 35 mm regn och det blåste och haglade som hin håle. Fyra jättegrenar bröts av från de stora lönnarna och alla fyra bilar som stod parkerade vid husen klarade sig, vilken tur……..Tobbe fick arbeta en hel dag med motorsågen i trädgården för att röja upp, resten av träden ligger utanför bild…..

Igår var vädret vackert igen och vi tog båten till ön för att hämta hem några dräktiga kvigor som gått där tillsammans med grannens köttkor.Alla bönder hjälptes åt. Grannen skulle också ha hem några köttkor och kalvar.

Vi visslade och ropade, efter en halvtimme hade vi hittat dem. De var tillammans med 100 tranor på en stor slätt mitt på ön. Vi lockade och ropade och fick långsamt alla djur att ställa sig upp och börja vandra i vår riktining. Det blev en lång rad och ju längre vi gick desto fortare rörde de sig. Till slut fick vi springa i full fart för att kunna leda gruppen in i fållan. Det gällde att vara först, i annat fall kunde de lätt valt att springa längre bort på ön.

Väl inne i fållan fick de lite kross och hö att äta.

Vi tog en fikapus för att få tillbaka lite krafter inan det var dags att lasta djuren på färjan.

Det gäller att fördela djuren rätt i de olika facken på färjan så att den har balans. Camilla,Tobbe, Calle vaktade djuren på färjan när Micke körde.

Sakta puttrade de iväg

Tänk så lugna djuren är fast att de åker båt……de kollar bara på utsikten….

Nu ska vi ha djuren hemma i våra egna hagar på gården, och snart ska några av kvigorna få börja öva sig till att vara mjölkko genom att få föja med korna ut och in i ladugården vid mjölkningarna. De ska kalva om ca en månad.

Kvigan sessan har kalvat. Hon har fått en pigg kvigkalv som vill ställa sig upp redan efter 15 minuter. Sessan härstammar från en mycket bra mjölkbesättning utanför Alvesta. Stefan Bengtsson på Forsdala gård har fött upp mamman, ko 698, till 2927 Sessan.

Sesan är orolig och så fort kalven rör sig försöker hon lägga ner den i halmbädden i boxen.

Arvid klipper gräs. Han passar på att klippa mellan skurarna. Han har bråttom och vill inte stanna eftersom han ska gå och fiska med stora syster Alma.

Pierre arbetar med service och reparationer av slåtterkrossen. Det är en claas butterfly 8550 Disco. Det är viktigt att maskinerna är i ordning när 3:skörden skall bärgas. Nipplar smörjes och oljor bytes.

Vi har byggt en utlastningshage för slaktkor. Jag håller på med att montera grindar som alltid skall hänga redo att användas. När slaktbilen backar till skall man enkelt kunna svänga upp dom mot bilen.

Vi har haft en väldigt jobbig vecka med flera kor som varit sjuka med hög feber . Det är fästingarna som är i farten och smittar korna med betesfeber. Tack o lov har alla djur blivit friska igen eftersom de fått medicin, men det har varit många dyra veterinärbesök och mycket mjölk som fått hällas ut. När man driver en eologisk gård är det också dubbla karenstider efter en behandling så det blir extra kostsamt. Att jag skriver om ordning igen beror på att vi samtidigt under 4 dagars tid tagit in korna i tre grupper och mjölkat dem eftersom vi hållit på att lägga ny beläggning på ett foderbord. Det är viktigt för kornas hälsa att de äter på ett foderbord som är lätt att sopa bort foderrester från. I annat fall blir det lätt bakteriebeläggninar där som kan orsaka olika sjukdomar. De fick inte vara på den sidan där vi reparerade. Det gjorde att allt tog extra lång tid. Men i eftermiddag har foderbordsbeläggningen härdat så då kan alla kor gå in samtidigt. De blir så ängsliga när de inte får vara tillsammans och råmar till varandra och är oroliga. Nu är alla kor tillsammans på vallen och är glada, och som sagt, nu är det ordning på torpet igen!

Arvid och jag kör hem rundbalarna som Joachim Kornfors plastade till oss. Arvid har börjat köra traktor mer och mer sista tiden och idag kör han balvagnen helt på egen hand efter mina instruktioner.

Arvid kör Valtra 8750. Han tycker den går stabilt.

Här kommer han med balvagnen. Det fattas 3 balar innan vagnen är full.

När jag lastar ställer Arvid sig framför majsen för att visa hur hög den är. Detta år är majsen enorm. Vädret har varit helt perfekt, lagom vatten och lagom värme.

Dags för eftermiddags fika.

Innan vi tog kvällen gav vi dom minsta kalvarna som går på bete en skopa med ensilage. Njutningsfult äter hela flocken i tysthet.

Oleg ska mjölka kossorna. Han gör rent deras liggsängar från gödsel med en skrapa och raffsar på nytt spån.

Matilda gör rent i boxarna med nykalvade kor.

Veterinär Caroline fick titta till en skada som har svårt att läka på en utav våra kossor.

Joakim Kornfors plastar in 90 rundbalar som jag pressat med min rundbalspress idag. Balarna måste snabbt plastas in för att inte luft ska tränga in och göra att balarna börjar mögla.

Efter att balen snurrat några varv i maskinen och fått rätt antal lager plast på sig, tippas dem av på fältet. Jag får komma och samla ihop dem senare med min lastmaskin.

Igår kom äntligen rödfärgskillarna. Det var ju längesedan nu som vi tvättade alla hus för att de skulle komma. Men att måla hus är ju väderberoende så deras schema hade blivit förskjutet av alla regnskurar i Mellansverige. De kom  klockan tio och höll på till 11 på kvällen. De var väldiugt noga och målade allt två gånger. Idag luktar hela gården som ny. Rödfärgsdoften hänger fet och hemtrevlig runt husknutarna. Det är ännnu inte riktigt torrt på vissa ställen. Nu ska vi bara piffa till lite runt fönstren med lite svartfärg så är det klart sen. I ladugården har vi mest röda kor men i morse blev det en svart liten kviga efter 437 Sebel.

Det är roligt med en kviga efter henne för hon är en duktig ko. Det här är hennes fjärde kalv. Den ska också heta Sebel efter sin mamma, det är ju så för kor att de alltid får samma namn som sin mor. I vår ladugård har vi därför många Sebel, Krona, Asta och Vilna Majros osv

Jag sköt ett vildsvin från trädgården. En hel flock grisar kom genom majsen och stannade precis i gränsen mellan trädgård och åkern. Grisen var inte lätt att hitta efteråt. Den sprang in en liten bit i majsen. Här kämpar valentin genom majsen när han letar.

Pappa letar också.

Äntligen, där låg den inne i den höga majsen.

Idag regnar det och vi hade egentligen inte tänkt tvätta ladugården förrän nästa vecka, men då himlens portar öppnade sig så vad verkade då roligare än att gå fram som en furie över inredningen med högtryckstvätten ? Nja, sådär värst vidare roligt är det väl inte förrän precis i slutet av tvättningen när inredningen blänker och allt ser nytt ut igen. Men det är ändå rätt befriande att göra det. Det är ju ett årligt återkommande arbete som måste göras för att förebygga sjukdomar och smitta hos djuren och när det är klart så kan man andas ut och känna att man gjort någo….t bra för att djuren ska må bra. Tobbe åkte upp till grillen och köpte lite färdig mat så att vi kunde äta i skift så att tvätten kunde hållas igång. Just nu håller Calle och Tobbe på och tvättar båspallmattorna. När jag har klickat iväg det här ska jag ner och vända på dem med Tobbe medan Calle sköljer av det sista. De är rätt tunga…Sedan får vi lov att strö ordentligt på gångar och mattor för korna brukar alltid vara lite misstänksamma när de ska gå in om det inte ser ut precis som förra gången.

För ca 2 veckor sedan var det dags för grässkörd igen, 10-11 juli. Vi har fått lagom med regn och värme så grässkörden blir nog bra. Nisse frän Drättinge gård kör så det ryker.

Anders Gunnarsson hackar och vid sin sida med följevagn har han Gustav Grahn. Det är bra förutsättningar, sol, värme och blåst.

Gräset tippas i silon och hjullastaren väntar på att putta upp i silon. Gustav och Pierre kör lass.

Det blir enormt mycket gräs.

När gräset är packat täcker vi silon med plast och sand. Valentin jobbar på med täckningen som är mycket viktig.

Två gånger om dagen går vi till småkalvarna med lite extra foder. När man driver gården ekologiskt ska alla kalvar som inte dricker mjölk vara på bete. Men kalvarna är för små för att klara sig på enbart bete så därför får de lite extra kross och mineraler och om de vill kan de också äta lite ensilage. Men allra godast är nog ändå klövervallen. De är så rara och skuttar i långa led längs staketet när man går förbi. Grannens sommargäster har små barn som varje kväll cyklar till kalvarna och snackar med dem. Det är bra det! Då blir kalvarna extra tama och det är bra när de blir större. OM ca 2 år ska de förhoppningsvis kalva för första gången och bli mjölkkor. Det är viktigt att ta väl hand om de små så att de kan bli duktiga mjölkkor som stannar länge på gården.

Domaren Jocke har genomgång inför de väldigt nervösa tävlingsdeltagarna.

Har man jobbat hårt i tre dagar behövs det ordentligt med priser, en kalvhink ungefär.

Rebecka in action. Elegant, eller hur?

Ungefär 80 personer kom för att titta, så mycket folk har det inte varit i Valsnäs sedan medeltiden!

Det är inte bara den egna kalven man ska hålla koll på, ibland får man hjälpa till att putta på också.

Det är svårt att avgöra vem som har det svåraste jobbet, domaren eller de tävlande..

Ett gäng trötta och lättade, men glada barn.
Tack för i år, nästa år firar vi 10-års jubileum och hoppas på lika underbara ungar!

Vi har haft minisemester då vi sov på lyxigt hotell och åt god mat.

Vi åkte hem lite tidigare än planerat för våran gammelkossa Gobi är sjuk och ska opereras.

Veterinär Karolina Johansson ska utföra operationen och ger Gobi dropp och lugnande medicin.

Därefter bedövas buken på Gobi där Lina ska lägga ett snitt. 

Det är en utav Gobis fyra magar som krånglar och ska rättas till. Det är ungefär 50% chans att hon blir frisk efter operationen. Vi hoppas att hon kan läka och må bra efter operationen, annars måste Gobi avlivas.

Igår flyttade vi sinkorna och kvigorna till en ny hage. De betar i flera hagar utmed vattnet. Bron till Mörkö går över huvudena på dem när de är i ena änden av södra hagen. Den hagen har de trivts utmärkt i när det varit så varmt väder, då brukar de stå i skuggan under bron med klövarna i vattnet.

Idag  jobbar Annika i ladugården. Hon håller på och mockar kalvningsboxen där en kviga nyss fått en jättefin kalv.

En  tjock och välväxt liten krabat…,,,

Alla vallmaskiner är nu servade.  Tobbe är tillbaka från semestern och smörjer de sista nipplarna på slåtterkrossen.

Grabbarna klättrar upp i tornet och kollar så att det sista vattnet som legat som tyngd på plasten ovanpå ensilaget rinner ut. Efter fikat ska vi börja slå vallarna för att fylla resten av ensilagetornet med andra skörden vallfoder. Nu kliar det i slåtterfingrarna… när man väl börjat vill man att det ska gå fort….och bli bra förstås!

Under lägrets andra dag, när kalvarna var lite lugnare och vant sig vid att gå i grimmorna började vi öva på det svåra med showmanship. Korrekta uppställningar, backa och kanske det svåraste av allt: att hela tiden ha järnkoll på domaren.
Förrutom när han frågar någonting om kalven, är domaren faktiskt helt tyst under tävlingen. Istället för att prata ger han olika tecken för att visa vad de tävlande ska göra. En öppen hand i luften betyder att man ska stanna och då ska det se ut precis som på bilden, parallella framben och bakbenet närmast domaren lite längre bak än det andra.

Det går åt många klappar och minst lika många ”braaa, duuuuktig tjej” när man tränar.
Det är som med människor, utan beröm ledsnar kalven väldigt fort.

På eftermiddagen var det dags för den årliga brännbollen. Alla ville egentligen vara i stallet, men för att kalvarna skulle få lite vila blev det en match under tvång. När alla väl kommit igång blev det en riktigt spännande och jämn match.

Tredje och sista dagen var det dags för klippning, bara det momentet är en hel vetenskap. Man klipper hela kalven superkort, men lämnar en remsa längst upp på ryggen, magen och svans oklippta.
Håret under magen fluffar man upp med hårfön, hårspray och borste och sen jämnar man till det med trimmern. På ryggen gör man en ”topline”, en slags tuppkam som gör att kalven ser rakare ut i ryggen. På svansen sparar man en tofs som man sedan tuperar till en fluffig liten boll.
Allt för att kalven ska se så elegant ut som möjligt.

Efter klippningen såg vi alla ut som  hårbollar så vi åkte ner till Kårehamn och badade i en timme innan middagen och den efterlängtade tävlingen.

Finalen, den får ni läsa om i morgon.

/Lovisa

Efter tre dagar med sol, bad, busiga kalvar och framför allt fantastiska ungar, är vi i Arbelunda lite slitna. Slitna, men väldigt glada.
I tisdags samlades vi i Valsnäs, 16 förväntansfulla barn och några nervösa ledare för att lära, och lära ut, om showmanship.

Första dagen är det alltid lite ( eller mycket) kaos. Vi ska lära känna barnen, barnen oss och så ska kalvarna provas ut. Jag tror att alla undrade vad vi gett oss in på under första träningspasset, men under dagen fick vi se kalvar som tämjdes och barn som växte.

Att träna bångstyriga kalvar är ett hårt jobb, men det är beroendeframkallande och det går åt mycket energi. Mamma och jag räknade precis ut att vi har gjort av med 25 liter mjölk och 15 kilo kött, sen får ni gissa själv hur mycket potatis och grönsaker det gått åt.

Efter den obligatoriska nattmackan var det inte många som kunde hålla ögonen öppna.
Jag tror faktiskt att de flesta av oss sov innan huvudet landat på kudden.

Jag och ungarna tog pick-upen och stack ner till bryggan för ett dopp i sommarvärmen. Viran är i full färd med att hoppa i.

Alma och Arvid är snabba på att hoppa i. Det är nog 25 grader i vattnet, underbart.

Isabella får bara bada benen och sedan blir det lite vila i traktorstolen.

Jag har hämtat dräktiga kvigor på bete som ska in i kostallet för att kalva framöver.

Betesputsaren har gått sönder. Slagor ska bytas och spruckna delar måste svetsas.

Den ena släpskon har kommit in i slagorna och ser ut som en hackad salami. Det är bara att släpa fram vinkelslip, lite järn och en svets. Pierre är redo för reparation.

Varje dag åker vi runt och ger de minsta kvigorna pellets på betet. Arvid hjälper till att hälla hinken med pellets i ett fodertråg av trä. Det minsta kvigorna växer inte så bra på enbart gräs utan behöver komplement i form av pellets.

Vi passade på att kontrollera majsfälten och där växer det så det knakar. Om en månad är majsplantan 2 meter hög och blommar för fullt.

Tidigt på morgonen kom slaktbilen för att hämta kor till slakt.

Oftast är det Torbjörn som hämtar slaktkor hos oss. Idag är det 5 kor som ska lastas på bilen och köras till slakteriet i Kalmar.

Vi samlades alla idag och fikade tillsammans för Hampus bjöd på tårta och jobbar sin sista dag hos oss. Hampus som studerat har jobbat lite extra hos oss ibland.

Hampus ska jobba några veckor i Berlin för att sedan få anställning på ett dataföretag. Vi önskar honom lycka till i framtiden. 

För övrigt är det massor av målningsarbete på gården som ska ske under sommarhalvåret. Gheorghe målar ensilagehuset i ungdjursstallet.

Nu har jag kommit hem igen efter semester på Irland där jag har målat och ridit connemaraponnyer i full fart över vita stränder. Tilll och med tvärs över en jättestor golfbana- i Connemara har ponnyerna företräde! För det mesta var det långkalsonger och regnställ som normal standard, fuktigt och omväxlande väder, men det gjorde igenting vi var där för att måla och motiv fanns det i massor!  Och Guinnessen var goood! När man är mjölkbonde behöver man komma iväg och vila upp sig ibland för att orka jobba för fullt. Det var roligt att komma hem igen. Här hade det hänt massor medan jag varit borta.

Vi hade fått en liten minikalv, den hade fötts nästan en månad för tidigt och var nästan bara hälften så stor som de andra.

De lite strörre kalvarna skulle få en ny hage men de var rädda att gå ut ur sin gamla hage så Calle fick locka dem med en hink kross:

 

 

I en lång rad skuttade de genom vallgatan efter Calle mot nytt beteDet blev lite tveksamt om de skulle våga gå in genom grinden, men efter en stund då ett par modiga kalvar gått före kom de sista genom grindhålet i full fart- de ville inte bli ensamma kvar.

Vi gick och släppte ut korna. De råmade till kalvarna för att fråga dem varför de bytt plats. Idag blir det nog väldigt varmt för dem i hagen, vi kanske måste vi låta dem komma in i ladugården lite tidigare och svalka sig före mjölkningen.

När korna är brunstiga så rider de på varandra. Den ko som står stilla när en annan ko rider är högbrunstig och det är då hon kan bli dräktig om man inseminerar henne

Idag var det 413 Krona som red på 433 Asta. I eftermiddag ska jag inseminera Asta- hoppas hon blir dräktig!

Här har jag tippat en skopa foder. Ensilage blandat med hp-massa. Det är ca 10 st dräktiga kvigor som ska kalva inom en månad. Dom går på en mycket torr betesmark utan vattenpölar för att undvika att dom får i sig onyttiga saker. Kvigorna kommer springande när det rasslar lite i foderhäcken. Muuuuuuuuuuuuuuuumssss, säger dom

Idag är det midsommarafton. Vi jobbar intensivt för att bli färdiga med djurarbetena som måste skötas. Anna-Karin städar behandlings- och kalvningsboxarna.

Jag springer mest runt som en yr höna idag. Nu är jag på väg att reparera det höj och sänkbara golvet i mjölkgropen som läcker olja.

Här kommer några nydräktiga kvigor som skall släppas ut på bete. Hoppas nu att dom sköter sig så vi slipper jaga djur hela kvällen.

Många nya kalvar har det blivit, vi har haft en riktig baby-boom sista veckan. Även idag kom en välkommen kvigkalv.

Nu tar vi lite midsommarsiesta och ägnar oss åt familj, vänner och god dryck. Glad midsommar önskar vi alla läsare.

Idag har Alma och Arvid slutat skolan och ett långt, härligt sommarlov väntar.

Johan Håkansson limmar kloss på en halt ko för att avlasta den ena klöven som ömmar rejält. Han är en rutinerad yrkesman och fixar allt i klövväg.

Elvira och Arvid klappar kossan som inte vill vara med på fotvården.

Vi kör gödning till vallarna för att få en fin 2:a skörd.

Vi har börjat köra med gps-navigering. Detta är ett suveränt hjälpmedel, särskilt när det är mörkt ute. Körningen blir effektivare, säkrare och lättare.

Idag när korna skulle fodras fick jag en schock. Någon hade placerat en låda på vilken det stod ”skånemejerier” i våran ladugård. Jag började ett intensivt sökande efter den skyldige.

Jag kollade utanför ladugården om möjligtvis Björn Cederblad och Anders Olsson var på oanmält besök, men det fanns inte ett liv där.

Jag började packa upp lådan försiktigt. Jag var rädd för att det låg en paketbomb innanför. Med darrande fingrar fick jag fram ett………………………arla yoggipaket. Puuuuh, vilken lättnad. Arla produkter som hamnat på en Arla gård.

Korna tittade med lugnande blickar mot mig och menade på att allt var i sin ordning.

I morse vaknade jag tidigt precis när solen steg över Mörkölandet. Kanske kände jag på mig att det vore bra att komma igång tidigt idag eftersom vi ska vara klara med korna till  klockan 8 då klövverkerskan kommer.

Korna var snälla att ta in och när mjölkningen var klar gick vi in ooch åt frukost så att  vi hade gott om energi när vi skulle börja leda korna till verkstolen. Tobbe Calle och jag hjälptes åt. Det var rätt varmt i ladugården. Eftersom dörrarna till logen stod öppna hela tiden sög inte ventilationsfläktarna luften på rätt sätt. Vi verkar klövarna två gånger om året. Ibland behöver någon ko lite extra omsorg…

Kossan 480 Asta hade en vårta som blödde så hon fick ett väldigt tjejigt bandage…och det slutade blöda rätt så fort av tryckförbandet.

Åh, vad skönt det var att släppa ut korna igen. Idag fick de gå till sjöhagen. De får alltid brått dit. De gillar att gå på de lite fuktiga lägsta sjömarkerna. När det regnar blir det för blött att ha dem där, men nu när det är fint väder och deras klövar är nyverkade passade det extra bra med det mjuka underlaget.

Här står en gammal ensilagevagn som användes för grässkörd för ca 25-30 år sedan. Den är av märket JF och modelen heter AV 40. Den lastar/lastade 4 ton. Vagnen hade inte tippflak utan bottenmatta som drog grönmassan bakåt där en elevator lastade gräset ur vagnen. Det tog ca 5 min att tömma vagnen beroende på hur mycket man varvade traktorn. När dessa vagnar kom var det en mekanisering utan dess like. Det finns fortfarande vagnar av detta slag som är i drift.

Här kommer dagens grönfodervagn. Det är en tippvagn av märket Utnäs industri utrustad med grönfoderutrustning som kan lasta 25 ton, eller 52m3 grönmassa. Det tar inte mycket mer än en minut att tippa av det bärgade fodret.

Effektivisering, tidsbesparing, ett bättre foder kan bärgas. Detta kallas för utveckling.

Jaha så var årets första vallskörd klar sånär som några hektar som vi kanske ska skörda som hö. Det tog 2 dagar att skörda och köra in gräs från 135 hektar. Nu kör jag på gräset i plansilon och ska täcka med sand och plast. Gräset ska konserveras och lagras lufttätt.

Det är några ton sand som ska ösas ut för att hålla plasten på plats, dessutom är det 40 grader varmt. Jag får tänka att jag styrketränar och samtidigt titta på den fina kalvflocken i hagen bredvid.

Emelie kom med en kaffekorg och vi tog en minipaus.... medan ett lass lastades av förstås, inget stillestånd här inte!

Nu håller vi på med ensilageskörden i tornsilon. Tobbe kör slåtterkross och lastarvagn, Jag vinkar in lassen så att tömningen går så fort som möjligt, samtidigt sköter jag korna och fyller på mer bakterier till varje lass så att ensileringen ska starta fortare. Nästan 20000 steg hann jag med i går…. Ena örat lyssnar hela tiden på fläkten som blåser upp gräset i tornet. Ljudet avslöjar om det går som det ska eller håller på att bli stopp i fläkten. Calle kör lastarvagn och Andreas från en annan gård kom och rullade ihop några åkrar till rundbalsensilage.  Vår dotter kom och eftersom vi behövde någon som slog en bit gräs till så passade hon på att hjälpa till ett tag. På kvällen när man somnar hör man fortfarande ljudet som man känner vågors rullning efter att ha varit på sjön en hel dag….Men det har än så länge gått rätt bra. Maskinerna funkar…

 Jo förresten ett hveri blev det…. på grund av de(””””””) vildsvinen som gjorde att en sten fick skruv och snurrade upp från slåtterkrossen och slog sönder hela bakrutan…. det blev till att dammsuga hela traktorn från glasbitar i över en timme innan vi kunde fortsätta slå igen. Man vill ju inte få glas i kofodret. Tur att ingen fick den stora stenen i huvudet och dog! Vad jag tycker om vildsvinen förstår ni nog nu, ni i andra ändar av landet som fortfarande tycker de är exotiska……vänta några år så ska ni få se hur mycket de kommer att kosta i reparationer och förstörda skördar….usch!

Calle fyller lastarvagnen medan Andreas rullar ensilagebalar som korna ska äta innan tornet öppnas i höst.

Nej nu ska jag vara glad, vi har hållit på i 3,5 dag, skörden är snart inne,  grisen ska skjutas och jag ska göra en kaka och fira nationaldagen!

Vi har hyrt en kompis lastmaskin så att vi har två packare för att det ska bli riktigt välgjort. Packningen är det absolut viktigaste för ett bra resultat, och att det inte kommer med jord in i silon. I dag blir silon full och ska täckas med plast och gummiduk. Sedan får vi börja köra i tornsilon. Tyvärr blir det en liten förstaskörd, så vi hoppas på rejält med regn nästa vecka. Det är ju inte Öland precis känt för, men hoppas kan man ju!

Mjölkkorna är ute på bete nu både natt och dag. Vi var lite nervösa hur det skulle funka med robotmjölkningen och betet. Skulle korna gå in och mjölka sig? Svar: De sköter sig utmärkt. De är så duktiga: ut och sover,in och mjölkas, ut och äter, in och äter, in och mjölkas, osv. Vi har en eltråd tvärs över betesfållan. Eltråden flyttar vi  ca 5 m framåt två gånger per dag så att korna ständigt ska ha fräscht bete

Är man mjölkko ska man ha god service. Det betalar de ofta av med mycket mjölk och att hålla sig väldigt välmående.

Idag skördar vi gräs. Det ska bli foder (ensilage) till korna.

På gården tippas gräset och jag kör upp det  i en stor silo med min lastmaskin. I silon ska gräset lagras och bli till ensilage. Det är viktigt att packa till gräset så att all luft försvinner. Om inte luften försvinner börjar gräset att mögla och då kan vi inte utfodra några djur med det.

Pierre kör gödsel på den nyskördade vallen. Det blir näring till gräset så att det växer bra och vi kan bärga en ny skörd.

Vacker vy av gården. Jag packar i silon med lastmaskinen.

En flock ungdjur har fått nytt bete. Efter regnet som kom har gräset vuxit.

Korna vilar i kvällssolen. Det är ingen risk för hastighetsöverträdelse.

På en mjölkgård blir det rätt mycket plast från rundbalar.  Även om vi har tornsilo så går det åt rätt mycket rundbalar till kvigorna. En hel del plastdunkar som det varit diskmedel i behöver också källsorteras. Vi lagrar plast och olika grejor som ska återvinnas på olika platser på gården. Två gånger om året kommer en stor lastbil till uppsamlingsställen för att hämta plaster och dunkar. Idag var det hämtning en mil härifrån. Så stod det i alla fall på företagets hemsida. Tobbe gav sig av tidigt på morgonen med det första lasset, men efter en stund ringde han och sa att han var på väg hem igen med hela lasset. Det var inte någon insamling och att gården visste ingenting trots att de stod med på listan över uppsamlingsställen. Men efter mycket ringande fick vi i alla fall reda på att chauffören hade fått punktering och gården var nu med på noterna och hade röjt undan så att alla bönder som kom med plaster hade någonstans att tippa. Så nu är Tobbe där igen! Hoppas han hinner det andra lasset också innan tipptiden är slut, det vore skönt att röja färdigt på gården innan nästa ensilageskörd.

Det här blev en riktig tungvrickartext om plastplatsen….:)

En utav våra fina avelskor har blivit uttagen att fotograferas. Det är avelsföretaget Viking genetics som har skickat ett team av folk för att göra iordning 627 Zwarta och fotografera henne. Först måste Magnus och Erik klippa pälsen kortare. 

Birger Johnsson håller i Zwarta när öronen ska klippas för det kittlas.

Sedan ska Zwarta tvättas.

Mellan regnskurarna försöker vi få en bra bild. Det går åt mycket tålamod att få kossan dit man vill och hela tiden måste man vara beredd med torkpapper för kon smutsar ner sig.

Vi håller på för fullt med att släppa ut djur på bete. Idag har vi släppt några kalvar. De släpps först ut i vår tillvänjningshage för att lära sig vad staket är.

Hela familjen är engagerad och barnen tycker det är roligt med de skuttande kalvarna.

Nu är alla husen tvättade. Vi gräver ett dike att lägga grövre elkabel i fram till stallet så att vi kan sätta upp ett rejält eluttag där. Det kommer att behövas vid rödfärgningen av husen. Det är lite regnigt idag, men plötsligt delade sig himlen och fram kom….

.

en regnbåge så stark så att jag bara måste hoppa in i bilen och fotografera vår gård….

Luften är härligt frisk och arbetsdagen närmar sig sitt slut, korna är på väg ut på betet och Calle skrapar rent i ladugården. Bra att det slutade regna, då betar korna mer gräs och då blir det mycket mjölk!

Vi har haft en massa olika små betessläpp.Här kommer ett gäng dräktiga kvigor på väg till sjömarkerna. Fixa dirigerar dem dit de ska.

Stutarna får åka ”taxi” med Göran och migoch anländer pigga och glada till sin hageDet är en ljuvlig arbetssäsong som börjar för oss bönder. Att åka runt och se till djur på bete är det bästa arbete som finns. Frisk luft, motion och makalöst vacker natur. Snacka om bonus på jobbet. Vi klagar absolut inte, men faktum är att det här är vi verkligen värda efter en lång tuff vinter med väldigt mycket fysiskt arbete i stallarna. Vi och våra älskade djur.

Pierre jobbar med rengöring av gödseltunnan. Efter tvätt ska den smörjas och kollas att allt är helt. Det är viktigt att vårda maskinerna för att dom ska hålla länge. Inför vallskörden måste gödseltunnan vara körklar för att snabbt kunna få ut gödseln till återväxten.

Jag kör ut kvigor till olika betesmarker. Här kommer sex glada kvigor som väntar på att hoppa i gräset.

Kvigorna är nyfikna och sticker iväg för att kolla hagen. Alla är dräktiga vilket innebär att dom kommer att kalva. Detta gäng kalvar i sensommaren.

Hemma i kostallet arbetar Oleg med rengöring av kalvamma och kalvningsboxar. Vi vill hålla en bra hygien för djuren och undvika att det kläcks flugor i djupströbäddarna.

Oleg skär upp en ny halmbale till att strö boxarna med.

På kvällen hade vi vallupptakt. Det gäng som samarbetar med vallmaskinerna träffades och åt en god middag med njutningsfull dryck. Strategin för vallkörningen planerades noggrant. På bilden närmast, Anders Gunnarsson, Anders och Ida Båth, t.v Anna-Karin(frugan) och Carola Gunnarsson.

Korna är nu ute på dagarna och inne på nätterna. Om några dagar ska de få vara ute dygnet runt och bara komma in för att bli mjölkade.  Tobbe klyver den sista veden. 20 stora säckar ved har vi gjort till nästa vinter. Nu är vi rustade om den blir lika kall, det känns väldigt avlägset nu….

Nu har majsen börjat titta upp. På väg mot 1,5 bladsstadiet står den späd och ljusgrön i långa rader.

Spannmålen har också kommit upp. Jag håller på med bekämpning av ”fritflugan ” som kan ställa till med rejäla skador i fälten.

Sprutan är luftassisterad vilket innebär att man får en säker placering av sprutdimman med hjälp av stora fläktar och munstycken.

Jag och Elvira har vältat några nysådda spannmålsfält.

Jag plockar stenen och Elvira sköter kameran.

Det var fredagsnöjet här i Arbelunda det. Hårt slit med lyckligt slut!

Jerseykossan Gammel-Gobi som vi kallar henne är pågång att kalva för 8:onde gången. Gobi fick vi som liten kalv i bröllopspresent av min fru Anna-Karins föräldrar.

Det blev en liten kvigkalv. Av de 8 kalvar som Gobi fött har 6 av dem varit kvigkalvar. Denna kalv har en vit rand i pannan. Det är ovanligt med vita tecken på kor av Jerseyras.

Jag tror inte Lovisa sov många timmar under lördagsnatten. Det ska tvättas och ryktas. Putsas och mjölkas och piffas till. Korna brukar njuta i fulla drag av all uppmärksamhet.Nu är det tävling! Korna tävlar mot varandra i olika klasser beroende på hur många gånger de har kalvat. Det gäller för visarna att hålla ordning på sitt djur. Elegant ska det se ut, och glamoröst! Jag och småtjejerna blev lite sena för vi hade strul hemma i ladugården. Vi seglade elegant in vid visningsringen, en halvtimme för sent, för att se 950 Krona med Göran i släptåg

VINNA sin klass.Åh vad vi är stolta över vår ko. Hon är fantastiskt vacker, men det bästa av allt är ändå att hon är väldigt snäll och mycket duktig på att mjölka. Inte nog med att hon vann sin klass, hon gick och blev reservchampion i hela tävlingen. Vi var så glada att det bara bubblade i oss. Det är något visst med koutställningar. Det är så gemytligt. Man träffar kollegor som man ofta inte sett sedan förra utställningen. Alla är glada och lediga. Vädret är alltid (?) vackert. Man fikar och pratar och myser. Och tittar på kor!

Har det gått bra återstår värsta pärsen. Kon ska fotograferas. Det är inte alltid roligt-men efteråt är det kul att ha ett vackert foto på sin skönhet.Här kommer tre nöjda individer Krona, Lovisa och Oscar. De har varit hos fotografen. Krona skötte sig exemplariskt och vi kommer att ha ett jättefint kort att  hänga på väggen i ladugården som minne från Kalmar Open 2011. Nu dröjer det två år till nästa gång. Vi ses då!

Usch så kallt det var i början av veckan när vi skulle stena hörnstolpar och göra i ordning kostaketet. Det kändes som vi grävde halvvägs till Kina i snöblasket. Men målet hägrade!

Några dagar senare var staketen färdiga och vattenledningarna servade så att djuren skulle kunna dricka. på betet.

Idag släppte vi ut dem!

433 Krona såg ut som om hon hade en Pluto-pingla i svansen…. 

Lite stångning för skojs skull, det hör ju till, men korna var ovanligt snälla mot varandra i år.

Till slut hade alla kossor sprungit ut. Efter en stund började de beta och vi drog oss upp till huset, där vi tog en fika o kollade på korna. Man blir alltid lika glad när man ser dem ute första gången varje vår. Men på vår gård var vi bara tre åskådare. Tobbe, Calle o jag. I eftermiddag ska de få gå in igen för att bli mjölkade. Första veckan får de sova inne på nätterna så att deras magar vänjer sig långsamt vid betesgräset.

För femte året i rad bjuder vi in allmänheten för att se våra kossor rusa ut på bete. Folk strömmar till Dansjö gård för att njuta av en förmiddag i solen.

Jag hälsar välkommen till 2011 års betessläpp.

Klockan elva var det dax att öppna dörrarna.

Det var torrt i marken så dammet yrde när kossorna galopperade ut.

Hopp och skutt.

Att klappa några av djuren var ett populärt inslag. Jerseykossan Gobi låter sig gärna klappas.

Kalven Lilja gillar att kela.

Barn köade för att få hålla och gosa med de söta kaninungarna.

William tycker det är så mysigt att hålla en ullig kaninunge i sin famn.

Linda och Maria serverar bullar och mjölk i mängder.

Dryga 3500 personer besökte oss på Dansjö gård för att se årets betessläpp. Det är något speciellt med att få komma på besök till en bondgård, särskilt för att få se glada kor skutta omkring.

Jag sår majs. Vårbruket är i full gång och ännu har vi inte fått ner alla fröna i backen.

Det är många dagliga rutiner som måste skötas parallellt. Här ska Korna få sitt foder.

Klövverkare Johan Håkansson var hos oss på sitt månadsbesök. Han kollade över klövarna på 66 kossor.

Det är något fel på elen. Belysningen strular i mjölkgropen. Det måste lösas annars ser vi inte någonting under kvällsmjölkningen.

Rickard från Alvesta elinstallationer får komma och hitta felet. Det visar sig vara några lysrörsarmaturer som blivigt gamla och behöver bytas ut.

På lördag ska våra kossor släppas ut. Då kommer de massor utav nyfikna människor som vill njuta av våren och se korna skutta ut i gräset.

Känner igen mig precis, kondisen är inte direkt den bästa så här på vårkanten. Kom igen till hösten, då ni!

Göran gjorde rent foderhäcken så att vi kan fodra dem lite ute. Betet har inte kommit igång att växa så bra än. Här på Öland, och i synnerhet på vår udde ut i Östersjön, är det väldigt kallt på våren. Kvigorna behöver få lite ensilage ute någon vecka eller två. Så de håller hullet.

Vad har dagen i övrigt erbjudit? Jo, Ragnar har plöjt mossen, vi har kört fastgödsel, konstaterat att det inte gick att så för det regnade i går, och vår duktiga elektriker har varit här och satt upp antenner på husknut och ladugårdsknutar. Vi håller på att iordningställa ett inomgårdsnätverk så vi kan kommunicera med datorerna i ladugården hemifrån. Vet inte riktigt hur det ska funka, men det blir säkert bra när det blir färdigt. Går det att flyga till månen ska det väl gå att koppla ihop våra datorer på 200 meters håll. Göran lanserade iallafall ett nytt smeknamn på mig idag ”teknikfreaken”. Rätt så smickrande tycker jag-fast jag vet inte om det var menat så.

Idag ringde vi till veterinären för att få hjälp med Krona som har ett sår som inte vill bli bra. När han hade behandlat såret fick hon bandage om benet så att det skulle hålla sig rent. Om ett par dagar kan hon nog gå ut i hagen igen. Men till dess får hon vara inne så att vi kan hålla koll på bandaget och göra rent såret varje dag. Krona mjölkas inte längre,  hon är sin och är på väg ut på sommarsemester med de andra sinkorna i sjöhagen. Där ska hon vara fram tills hon ska kalva nästa gång. Några veckor innan nästa kalvning får hon komma hem till gården igen.

Här släpper Bosse in honom i transportboxen. Han får sällskap av ytterligare en ölandskalv, från Gärdslösa lite söder om oss. 8049 föddes den 1:a december och har alltså bott hos oss i fem månader. Hej då lilla kalv!

Igår började träningen på fullt allvar:

Lovisa och Kajsa tränar kor för fullt

Det krävs tålamod och envishet för att få korna att gå i lugnt tempo.

Ibland blir det lite bus. De stora 600kilos-madamerna behöver övertygas med list och teknik, för det är ingen tvekan om vem som är starkast. Kajsa och Lovisa höll på hela eftermiddagen med våra fyra adepter. När korna väl har fattat vad de ska göra brukar de tycka det är väldigt roligt. Så här fint ställde 950 Krona upp sig när jag skulle fotografera.

Söt va? Även om det är lite mycket ibland, måste jag säga att vi verkligen har roligt på jobbet…

Majssåmaskinen är kopplad, gödningen är fylld, utsädet är laddat, den brukade jorden är varm. Nu kör vi !!

Det går riktigt bra att så, mycket tack vare årets fina förutsättningar med torr jord som reder sig fint. I bakgrunden vältar den ”gamle bonden” för fulla muggar. Att välta innebär att marken jämnas till efter sådd och fukten ska hållas kvar men också att mindre stenar trycks ner.

Vid änden av fältet kontrollerar jag att maskinen har matat utsäde och gödning. Jag vill inte ha några mistor.

Utsädet är behandlat med ett preparat som gör att fåglarna undviker att äta upp majsfröna.

Det är tur att det finns telefon när man sitter dagarna i ända i traktorn. Det händer alltid mycket hemma i stallarna som måste lösas.

Oscar äntrar traktorn för ännu ett harvningspass

Det är bråttom, men vi har god hjälp för tack och lov är det påsklov. Här på landet är barnarbete både tillåtet och brukligt. Jag brukar skoja om att barnen får lära sig att jobba innan de är så stora att de kan uttala ordet ”nej”. Tyvärr ligger det lite sanning i det!

Dagarna är alldeles för korta, men traktorerna har bra lyse. Här kommer Göran och lyser upp byn:

Jag hoppas att vi snart får lite tid att stängsla, så att djuren kommer ut på bete. Det är årets absolut roligaste dagar – betessläppen- att få se gamla kor och unga kvigor och stutar skutta runt som tokiga. Hoppas, hoppas att det blir snart!

Vårbruket fortsätter med mer stenplockning, gödselkörning, harvning sådd och vältning.Nu har vi sått det mesta av spannmålen, förhoppningsvis sår vi det sista kornet i morgon. Vi har sått en del vallfrö men har mycket kvar.Tobbe kör gödsel i skytteltrafik från bassängen.

Vi gjorde ett brake mitt på dagen för att släppa ut några sinkor och kvigor. Det finns inte så mycket att äta ute ännu för dem så vi ställer upp en rundbalshäck i skogen och tillskottsutfodrar dem tills gräset hunnit upp ordentligt. Tobbe var noga med att barrikadera så att inga glada kossor skulle smita fel väg.

En efter en skuttade de ut ur ladugården och sprang som yra höns en stund på gårdsplanen. Tur att det var rejält förstängt!

Nu fattade sinkorna vilken väg de skulle ta och svängde in på vallgatan som leder upp i skogen till beteshagen.

Vad härligt det är att se dem studsa iväg nerför backen. Nu stannar de nog inte förrän de kommit fram till beachen. Hagen har en lång strand där de kan dricka vatten och svalka sig när det blir varmt i sommar.

Vi tog en rask promenad hemåt igen och sedan fortsatte vi med arbetet i ladugården och på fälten.

Så här års är dagarna långa för mjölkbönderna. Calle fortsatte att så nästan ända till midnatt. I morgon ska jag fortsätta släpa kvistar till vår stora Valborgeld. Vi på Vinterhälla önskar alla en härligt skön Valborgshelg!

Idag gödslar Oleg ut i avvänjningsboxarna. Där stod de kalvar som blivit tillräckligt gamla för att sluta dricka mjölk.

Här kör jag ner dom kalvarna till ungdjursstallet där de ska fortsätta att växa.

Efter så stora kalvar blir det en hel del gödsel och halm att köra ut.

Efter att den gamla gödselbädden tagits bort fylls det på med ny fräsch halm. Under sommarhalvåret måste gödselbädden bytas ut var 10:nde dag för att inte det ska ske någon flugkläckning. Flugor är ett gissel för både folk och fä.

Min pappa Magnus plockar sten med lastmaskinen.

All sten tippas i en dumpervagn och ska forslas bort till skogen. Där gör vi skogsvägar till skogsmaskiner och timmerbilar av stenen.

Arvid krattar gruset framför farmor och farfars hus. Vi har kopplat på en liten harv bakom gräsklipparen.

Anna-Karin och Arvid planterar Penseer i krukorna framför laggårn.

Härlig blå passar bra ihop med laggårns röda färg.

Kaninen har fått fyra ungar.

Arvid och Elvira kelar varje dag med kaninungarna. De är ulliga, gulliga och kommer att skänka mycket glädje till alla barnen som kommer på besök i vår såsom betessläpp och Arla minior.

Ett sådant underbart påskväder vi har!

Långkalsongerna är ett minne blott,  isen är borta och fåglarna sjunger medan träden slår ut. Man blir rent lyrisk. Nu är det härligt att vara bonde. Men det är föstås bråda tider när alla åkrar som ska vårsås ska harvas gödslas och sås. Samtidigt håller jag på med staketen så att sinkorna kan gå ut. Vi har köpt en ny såmaskin som behövde meckas med lite innan vi kunde använda den.

Markörerna ville inte riktigt gå ner så Calle provkörde på ridbanan. Han brukar påpeka att han tagit ridborgarmärket fler gånger än jag( men han menar förstås med traktorn……)Men den här gången blev det bara några drag. Några justeringar och sedan var den klar.

Gurra hjälpte pappa att fylla såmaskinen, nu är vi färdiga för att så vårkorn. Men först åt vi en snabb silllunch med tillbehör!

Det vill man ju inte missa! Vi hann inte påskpynta så mycket i år eftersom det var så mycket att göra men traktorn fick några snygga fjädrar i alla fall!

Idag arbetar vi hårt. Vi försöker ändå njuta av den vackra vårdagen. Detta fältet är nyplöjt och ska harvas under dagen.

Rutinarbeten med djuren tar sin tid som vanligt. Mjölka, utfodra, gödsla ut, sköta kalvar och så lite små reparationer. Här utfodras korna med vår Keenanvagn. Den fylls 2 gånger om dagen med en mix som består av gräsensilage, majsensilage, hård pressad betmassa, soja, spannmålskross och mineraler. Totalt äter djuren på gården ca 18 ton foder om dagen.

Jag kör gödning på vallar och höstsäd.

Pierre kör gödsel.

Här suger Pierre upp gödsel i tunnan. Vi har bra kapacitet på vår gödseltunna. Det tar knappt 3 minuter att fylla 20 000 liter. Nu kommer gräset att växa bra på åkrarna.

I kväll ska vi avnjuta en god påskmiddag och kanske kommer det en och annan kärring på besök…GLAD PÅSK önskar vi på Dansjö gård.

Stjärna har drabbats av kalvningsförlamning och kan inte resa sig. Arvid och Anna-Karin mjölkar 2 spenar som går att komma åt på Stjärna. Hennes nyfödda tvillingkalvar behöver få i sig råmjölk. Veterinären får göra ett besök hos oss för att ge Stjärna kalcium direkt i blodet. Då kan hon bli pigg igen och förhoppningsvis resa sig.

Hennes tvilling nr 1 är en kvigkalv pappan heter Facet.

Tvilling nr 2 oxå en kvigkalv är hungrig och letar efter mat.

Gobi ska snart kalva, hon är alltid nyfiken och sticker fram mulen för att försöka slicka med sin sträva tunga.

Nu har våren kommit till Småland på allvar. Marken har torkat upp efter vinterns nederbörd och det är dags att köra igång plogen. Jag kopplar plogen på traktorn och ställer in den så att pappa kan ta vid och plöja.

Pierre kör flytgödsel stupalöst. Det går bra.

Jag gräver kantdiken på fältet där vi ska så majs. Det kommer att göra stor nytta vid regn.

Vi har även släppt ut 25 kvigor som ska vänja sig vid staket. Dom är väldigt förvirrade och vill gärna springa in i stallet igen.

- Jag vill till gräset ! säger nog kviga 3043

Idag började vi att sprida ut kogödsel på vallarna. Calle lyfter av locket på gödseltunnan fär att backa till den till brunnen och börja pumpa över gödseln. Gödseln ger bra näring till växterna . På en hel vinter blir det väldigt mycket gödsel i bassängerna från korna som är utmärkt gödningtill växterna. Utan gödsel skulle ett ekojordbruk knappt få någon skörd alls. Vi sprider bara gödsel på de vallar vi ska ta hö på eller göra rundbalensilage på. Att sprida på de vallar vi ska skörda ensilage som ska ligga i tornet vore inte så bra, risken för att få sporer i ensilagetornet är för hög. Våren kommer med stormsteg och antagligen börjar vi harva redan imorgon och då kommer vi också att sprida ut gödsel på de åkrar som ska vårsås. Först en harvning så det inte blir så hoppigt efter höstplöjningen och sedan flytgödelspridning(och då har vi räknat ut hur mycket näring som är lagom för de olika grödorna och åkrarna)och direkt därefter kommer en harvning till som förutom att bruka ner gödseln också gör jorden lagom söndersmulad och gör såbotten jämn så att fröna gror på rätt djup……. Men oftast behöver man köra några fler rundor med harven på vissa ställen och ibland på hela åkern…. det gäller att vara noga……om det ska bli någon skörd. Just som Calle skulle börja fylla tunnan med flytgödsel så blev det strömavbrott och halva gården slocknade. Men elektrikern kom och fixade det så vi kunde fortsätta. Puh! Alla bönder måste hållal hålla högt tempo så här års!

Vi har arbetat hårt med den nya vägen och vändplanen runt våran maskinhall. Pierre har kört många lass grus och jag har planerat ut. Än så länge är det ganska söligt i grusmassorna.

Det går framåt. Tanken är att man ska kunna köra runt huset med gårdens maskiner men även med lastbil.

Äntligen klart. Nu kan man tom ta cykeln runt huset. Det är alltid skönt att avsluta ett arbete för att kunna stryka det från listan.

Våren har anlänt och det innebär början på för böndernas absolut arbetsintensivaste period. Från april till oktober är det som mest att göra på en gård. Utöver de dagliga rutinjobben med djuren ska dessutom markerna skötas. Gödsel ska spridas, det ska plöjas, harvas och sås. Allt nytt foder inför en ny stallperiod ska bärjas flera gånger om. Djuren ska släppas på bete och innan det ska milavis med staket repareras efter vinterns snö och vilda djur som sprungit igenom lite här och var.

Alla stenar som sticker upp på fälten ska vältas ner eller plockas bort för att inte skada maskinerna under skördearbeten.

Idag har vi besök av  Sören, han är konsult inom miljö och eu-lagstiftning. Vi är med i något som kallas Greppa Näringen. Det är vi bl.a för att få så litet läckage av växtnäringsämnen som möjligt. Idag hjälper han oss att räkna ut balansen på kväve fosfor och kalium på gården.  Sören har ett dataprogram som gör det lite lättare att räkna.  Vi uppskattar all tillförd näring till åkern, dvs både tillförd kogödsel och ned multnande växter beroende på växtföljd och drar ifrån all bortförd näring i form av skörd, halmskörd, mjölk, sålda kalvar och kor.  Det känns bra att vara med i greppa näringen eftersom vi vill arbeta för ett jordbruk i balans. När Sören åkt hade vi någon timme över innan vi skulle gå och ta hand om korna igen. Då tog vi upp gösnätet, vi la i det igår kväll när den sista isen ännu låg kvar längre upp i sundet.

Det var lite nervöst  när vi kom dit tidigt i morse och flötet låg mitt  iissörjan, det den var för tjock att hacka hål på så vi fick lov att vänta, men nu gick det bra. Vi fick några fina gösar så ikväll när vi är klara i ladugården ska Calle laga gös, det är han specialist på!

Äntligen efter en del tekniska problem kan vi nu berätta hur Zwartas kalvning slutade.

Hela familjen följde förloppet med spänd förväntan.

En pigg liten kvigkalv såg dagens ljus precis som väntat.

Min fru Anna-Karin känner inuti kon och konstaterar att det inte är tvillingar.

Idag har avelsrådgivaren varit här och exteriörbedömt våra kvigor. Hon är en glad och smittande person. Jag blir alltid på gott humör när jag träffar henne. Förutom att knappa in poäng om hur våra kvigor ser ut i sin lilla handdator så dräktighetsundersökte shon en massa kor och kvigor. Jag smet ifrån en stund eftersom Annika jobbade idag och åkte till stan på målarkur-det var roligt!  Och på den lilla stund jag var borta hade kohagen börjat skimra i GRÖNT!

-Tänk snart är det dags för betessläpp, läste just på Facebook om hur roligt alla besökare tycker att det är att se det hela och det är ju likadant för oss mjölkbönder- en av årets roligaste dagar. Vill ni också kolla så har ni länken här

Och hemma på vår gård fortsätter livet som vanligt med än det ena än det andra, det är bara att kika in så får ni se!…….http://www.arla.se/Default____19210.aspx

Zwarta är pågång att kalva. Hon är en utav våra mest intressanta avelskossor. För ett år sedan födde hon en tjurkalv som köptes in till avel av avelsföretaget Viking genetics.

Nu har hon lagt sig till rätta i den fluffiga halmbädden.

I år förväntas hon föda en kvigkalv. Hon är seminerad med könssorterad sperma som ger 90% chans att få en kvigkalv. Fortsättning följer…

Flexskruven läcker ut foder när den fyller upp kraftfoderstationerna. Jag måste göra en reparation på ledningen.

Korna flockas kring stegen likt flugor kring en komocka på sommaren. Korna är nyfikna djur och undrar vad jag håller på med. Jag blev tvungen att sjasa bort dom eftersom dom började puffa på stegen.

Här placerar jag en lagningsskarv som får täcka över hålet på ledningen.

Gobi som är av mjölkkorasen Jersey är supernyfiken på vad jag gör.

Nu gick Gobi och käkade kraftfoder(pellets). Hennes ko-kompisar ställde sig i liggbåsen bredvid samtidigt. Det är ett gäng riktiga ”Babes”. Jerseyn har tunna, fina, hållbara ben. Alla har bra juver, högt golvavstånd och fin spenplacering.

Frida Gustavsson som studerar i Lund är hos oss för att ta ut mjölkprover från 22 stycken utvalda kor.

Proverna tas ut under den ordinarie mjölkningen. En spann kopplas på mjölkanläggningen som separerar mjölken från de utvalda korna.

Frida tar 1.5 liter per ko och tappar upp det i flaskor som ettiketeras.

Av proverna ska Frida göra ost och jämföra hur ostutbytet skiljer sig mellan de olika individerna. Det ska undersökas om de olika proteinsammansättningarna i mjölken är ärftlig.

Annika är på väg upp på skullen för att slänga ner lite hö till kossorna.

Idag har vi avbytare. Det är skönt med lite sovmorgon ibland. När vi själva jobbar går vi upp kl.05 och börjar i ladugården vid halv sex. Det tar ungefär en halvtimme att sopa rent foderbordet och lägga fram nytt ensilage och ge korna kraftfoder. Medan korna äter passar vi på att mjölka dem. När de är färdigmjölkade ska de få mer halm att sova på och mjölkanläggningen ska diskas. Kalvarnas mjölkamma ska diskas och brunsterna kontrolleras. Det ska kanske krossas mer spannmål någon kalv kanske behöver hjälp i amman en annan ko kanske ska kalva och behöver hjälp. Alltid är det något på gång. Ibland behöver en ko insemineras, ibland flera och ibland är det lugnt. När korna vilat ett par timmar får de en kraftfodergiva till och lite hö. Vi bäddar åt dem igen och fodrar de större kalvarna ungdjuren och hästarna. Hästarna ska ut och boxarna ska mockas. Sedan ska det skrapas i ungdjurens liggbås och strös i djupströbäddarna. Nya ensilagebalar till ungdjuren ska hämtas, vi ska fylla kornas datakraftfodervagn, ladda den och fylla ensilage från tornet till nästa utfodring. Sopa gångar och städa lite här och där. Ladugården tar ungefär 8 timmar att sköta om allt går bra och ingen ko ska kalva. Då brukar det ta längre tid, men det är ju alltid kul med en kalv till, så det gör inget. Det är värre när grejor går sönder eller om en ko skulle bli sjuk då är det inget kul. Det är så skönt att ha så duktig avbytare. Annika är själv bonde och har en massa massa får och känner våra kor som vore de hennes egna. Hon har nämligen arbetat här i snart 20 år-det ni! Men nu ska hon vara ledig en månad för alla hennes får ska lamma och då blir det mycket att göra för henne hemma på sin egen gård.

Vintern är på visit igen…

nu längtar man efter våren.

Birger Johnsson från Freja husdjur är hos oss och bedömer kor. Birger synar kossans kropp, juver och ben. Informationen läggs in i en handdator och kossans exteriör poängsätts.

Det är 20-talet delegenskaper som ska beskrivas i handdatorn ex hur långa spenarna är, bakjuvrets bredd och höjd, benens vinklar från sidan och bakifrån m.m.

Det gäller att se kon från olika håll. Greta är riktigt snygg tycker Birger och ger henne lite mer poäng idag, än vad hon har fått vid en tidigare bedömning.

Pappa har fått motorhaveri på köttsågen. Nu blir det panik i köttboden om han inte får fatt i en ny motor omgående.

- Dessa bultarna som håller motorn på plats sitter stenhårt, säger pappa. Till slut fick han loss bultarna så han kunde lämna in motorn på Lindströms Elektriska i Växjö

Jag fick ta mig an ett igensatt avlopp till plansilon. Utloppen var delvis fruset och delvis fullt med sand och foderrester. Det är tur att man har en s.k. iller till högtrckstvätten.

Mamma håller på att lära gårdens yngsta katt att gå i  koppel. Barnen har döpt katten till Gustav.

Gustav verkar lite förvånad men lär sig rekordsnabbt.

Här är katten Dr. Spock. Mammas egna innekatt.

Anna-Karin har en hel flock med kor som skall semineras. Här ska hon plocka upp ett strå med frusen tjur-sperma från kväve-kärlet där dom lagras.

Ta svansen Jocke, jag har bråttom.

Idag börjar min morgon med att utfodra ungdjuren. Kalvar från 10 veckors ålder och upp till dräktiga kvigor utfodras med bandfoderfördelare. Djurens blickar riktas mot taket där foderfördelaren hoppar igång.

Fodret doseras ut på ett gummiband där en avskrapare arbetar fram och tillbaka. Fodret skjuts åt sidan och landar på foderbordet där djurens mular väntar på ett smaskigt foder.

Pierre kör ut gödsel på åkrarna. Det har varit några minusgrader i natt och därför bär det fint på fälten. Just nu står ekipaget still för en nog så viktig middagsrast. Solen strålaroch har börjat värma skönt på dagarna.

För tillfället har vi en flisare på gården. Dom flisar upp träd och ris som är avverkat i betesmarker och fältkanter. Fliset körs till värmeverket i Växjö. Flisaren har en grym kapacitet. Lastbilen som kör kontainrar har svårt att hänga med.

Nu är denna högen snart slut, men det ligger fler och väntar. Flisaren har kört mer än 1000 m3 bara på några dagar.

Fliset är torrt. Det har legat i högar och torkat i ca 11 månader efter att det huggts. Det är viktigt att fliset håller rätt torrsubstanshalt för att maximal energi ska kunna utvinnas.

På eftermiddagen kom utsädet som vi hade beställt. Tobbe och Calle lyfte in det i logen så att det inte blir vått och börjar gro. Allt mer pekar på att det faktiskt är vår på gång!Även om det plötsligt blev kallt igen när solen gick imoln. Men inne hos korna var det mysigt som vanligt.

Källunda har tappat sin vinterpäls och fått sin fina korta sommarpäls. Med sommarpälsen framträder ett stjärnmönster i skinnet.

Det är Källundas morfar Bruno som nedärver stjärnorna i pälsen. När man ser en ko med stjärnor på, vet man att någonstans i härstamningen finns tjuren Bruno.

Under ett dygn kalvade 8 av våra kor. Först föddes Flinkan efter en tjur som heter Orange.

Sedan föddes Klara vars pappa heter Mugsy.

De tre kalvarna Bjuty efter Facet, Bessie efter Linné och Fanny efter en tjur av rasen Simmental.

Lilla Hemset. Hennes mormor var inköpt från en annan bondgård med samma namn. Hennes pappa heter Linné.

Rosita föddes dock 5 veckor för tidigt och det är osäkert om hon kommer att överleva. Hon är mycket svag och måste sondmatas. Hennes päls är inte riktigt färdigutväxt.

Min fru Anna-Karin är förste kalvskötare. En liten slang förs ner i kalvens strupe. I slangen sprutas råmjölk. Om något dygn kan vi se om kalven har en chans att överleva.

Här kommer nummer 8.

Det är Kossan Källunda som fått en tjurkalv där pappan är av rasen Simmental.

Det tar tid att mata alla de nyfödda kalvarna men Anna-Karin hade goda hjälpredor till sin hjälp på eftermiddagspasset. Vår dotter Alma…

och sonen Arvid tycker det är roligt att mata kalvar.

Idag har vi ännu en intensiv måndag på Dansjö gård. Det är alltid mycket att göra efter en helg.

Solen skiner men det är kallt. Det passar utmärkt att köra ut gödsel på åkrarna nu. Pierre Wikner kör för fullt.

Den nya gödseltunnan är utrustad med slangspridare. Denna utrustningen bidrar till luktreducering och minskad kväveavgång. Man placerar även gödseln jämnare över spridningsbredden.

Jag och Valentin har flyttat djur. Vi ska lasta småkalvar som ska åka ner till ungdjursstallet.

En hel drös med kalvar som är avvanda från mjölken .

Grävmaskinen läcker olja från den ena drivmotorn som driver bandet.

Jag satte dit 2 nya sk tredoringar för att stoppa läckaget. Jag ska provköra i morgon för att se om det blev tätt.

Tobbe och Calle jobbade med veden idag och sågade ner några stora träd vid stranden.  Tobbe lastade upp smågrenarna på traktorn och körde iväg dem från stranden. Det var riktigt skönt väder. Härligt med lite vårsol.

På eftermiddagen hade vi provmjölkning. Calle kopplade på provmjölkningsutrustningen på mjölkmaskinerna. Med den kan vi mäta hur mycket mjölk varje ko ger och ta prov på mjölken. Ingen ko är den andra lik. Proverna skickar vi sedan med mjölkbilen för analys av fett, protein, celler och urea. Provsvaren kommer om några dagar på Internet. Analyserna använder vi när vi planerar aveln och utfodringen. Spännande att se hur mycket mjölk det blir den här gången! Andra halvan av provmjölkningen ska vi göra imorgon bitti så det blir ett helt dygns mjölk från varje ko.

Idag har jag hämtat en begagnad trappa som vi har köpt till kostallet.

Trappan har suttit i Alvesta kommuns infiltrationsanläggning som är tagit ur drift och håller på att rivas av Harald Andersson, grävmaskinist.

Elvira 3 år är inne hos kalvarna.

Elvira tycker om att sätta grimma med rep på kalvarna.

Ibland ska Elvira ha två kalvar i samma rep.

Kalvarna tycker det är spännande flera kommer fram och vill vara med.

Oops det kan lätt bli trassel.

Nej på benet ska inte repet sitta. Elvira försöker reda ut problemet och den lilla kalven är samarbetsvillig.

Åh vad jag var ledsen när jag gick till ladugården på kvällen för att bädda åt korna. Jag såg framför mig hur jag skulle måsta avliva min fina ko nästa morgon om hon inte ställt sig upp.  Men dröm om min glädje då jag kommer in i ladugården och får se henne stå upp och äta med en aptit utan like! Det lönar sig att var uthållig och pyssla mycket med dem när de är sjuka! Hon kommer säkerligen inte att ge så mycket mjölk under resten av den här laktationen men hon skulle ändå snart gå i sin. Då får hon vila upp sig ett par månader innan nästa kalv. Vad glad Annika blev när jag sms:ade henne och berättade att hon ställt sig upp. Jag tog några kort med mobilen, de blev lite suddiga, men vad gör väl det när kon blev frisk igen!

Om en kon har kalkbrist brukar de föredra att dricka ljummet vatten.

Krona har varit sjuk i flera dagar. Det började med att hon fick juverinflammation. En juverdel var hård och hon hade måttlig feber. Vi ringde veterinären som kom hit och gav henne medicin och tog ett mjölkprov med sig. Det analyserade han hemma i sitt labb för att se vilken bakterie som orsakat det hela. Nästa dag visade det sig att hon fått fel medicin varför vi bytte preparat. Det var en infektion med colibakterier. Men under tiden som gått hade febern fortsatt att stiga och kon fått sämre aptit. Komplikationen uppstod troligen på grund av de gifter som bakterien producerade. Kon fick kalkbrist och eftersom kalk behövs för att nerver och muskler ska fungera så ledde det till att hon blev förlamad. Om kon äter och magarna fungerar kan man ibland häva kalkbristen genom att låta dem svälja en kalkstav som sedan löser upp sig i magen och kommer ut i blodet. Men när kon inte äter måste man ge kalken intravenöst, dvs direkt  i blodet. Hon har nu fått kalk flera gånger av veterinären. När korna är sjuka får de vara i sjukboxen där det finns gott om mjuk halm att ligga på. Febern har gått ner eftersom hon nu får rätt medicin men trots att det är tredje dagen som hon är sjuk har hon ännu inte kommit upp på benen. Vi pysslar om henne så gott vi kan och ger henne ljummet vatten att dricka och försöker få henne att äta så mycket som möjligt för att komma igång igen. Vi letar reda på det allra godaste tidigaste skördade höet vi har och försöker truga i henne det. För att hålla värmen får hon ha ett täcke på sig. Jag hoppas verkligen hon klarar sig och överlever. Veterinären ger henne all medicin hon behöver, men ibland räcker inte det. Vi kan inte göra annat än att vänta och fortsätta pyssla om henne. Det är jobbigt, dyrt och nervöst när ens kära kor blir sjuka.

Vi har införskaffat en ny gödseltunna på Dansjö. Den heter Hilltunnan och är utrustad med rampspridning. Lastbilen som levererar tunnan kommer direkt från fabriken i det lilla samhället Tråvad som ligger i västergötaland.

Vi måste använda L70:n när vi lastar av tunnan för att vikten i tunnan lyfter en jordbrukstraktor när trippelboggin rullar upp ur trailerns urskålningar.

Det är mycket elinstallationer som måste göras i traktorn för att styrutrustningen ska fungera. Vi måste snabba oss igång med att flytta gödsel till andra brunnar eftersom gödselbrunnen är full igen.

Nu är allt klart och tunnan fungerar bra. Pierre får ta över så att jag kan börja med eftermiddagens djurarbeten.

På kvällen var vi på fest hos Cecilia och Tore Engström. Magnus och Marielle från Benestad,  Andreas och Therese från Rinkaby var också där.

Det var många barn med på kvällen som lekte och hade jättekul. Vi vuxna spelade Arla-quizz och det blev en tuff  kamp.

Mätta, glada och nöjda efter en mycket trevlig kväll hos familjen Engström.

På vägen hem hittade Magnus Lydig en brunstig julabock som väntade på nästa jul.

Vår praktikant Malin Gustavsson ger en nyfödd Jerseykalv sin första råmjölk. Råmjölk innehåller antikroppar som tas upp i tarmen hos den nyfödda kalven. Antikropparna ska skydda kalven mot bakterie och virusinfektioner.

Här ger hon en nyfödd kalv av Holsteinras. Malin har varit på praktik hos oss i två veckor och sett hur våra rutiner med kalvskötsel, mjölkning och en del andra sysslor med djuren fungerar.

Johan, flickornas kusin och vår räddare i nöden när vi inte hinner det vi har tänkt ryckte ut i helgen.

Här kommer gamla trotjänartraktorn och Johan med enbuskmord, eller iallafall flis, i sinnet. Ilsboröjen jobbade hela dagen. Det var dessutom god service i dubbel bemärkelse för Johan fixade grillbrasa också, så vi bara hade att komma när glöden var färdig med korv, bröd och termosar. Härligt gott! Och trevligt!

En av Johans nya gläntor

Motorn till gödselpumpen i pumpbrunnen har gått sönder. Efter en hel del rundringning fick jag tag i en ny.

Jag har kört ner pumpen till verkstan men det är inte bara att byta motor. Alla lager är slut.

Fästena på den nya motorn måste byggas om. En hel del utav järnet har dessutom rostat upp och behöver bytas ut.

Jag kapar till nya delar som ska svetsas på plats.

Efter 20 timmars reparerande är pumpen helrenoverad och den nya motorn är på plats. Jag kör pumpen med lastmaskinen till gödselbrunnen där den ska sättas på plats.

Pierre som har hjälp till att reparera hjälper mig med den sista installationen.

I morse när vi vaknade var det 25grader kallt igen. Vattnet hade frusit i både stallet och ungdjursladugården. Visserligen har vi eluppvärmda vattenledningar och vattenkoppar men kylan hade ändå lyckats bita sig fast i en skarv. Vår just nu allra bästa nödlösare, elfläkten, fick följa med Calle upp och ner för stegar tills att vattnet tinat igen.

Det tog ett par timmar och när vi var klara så var tår och fingrar desto stelare. Vi gick stela som tennsoldater hem för att peta in fler pinnar i brasan och få lite värmande kaffe.

De minsta kalvarna får mjölk ur en nappspann. Det är en hink med en napp på sidan som kalven kan suga på.

De lite äldre kalvarna går i gruppboxar och dricker mjölk ur 3 st nappar på väggen.

Kalvarna som går i gruppbox får även kalvpellets i fri tillgång.

Kalvarna äter också hö. Det skall inte vara för grovt utan lagom spätt och smakligt.

Dom lite större kalvarna får även komix som är en blandning av ensilage, hp-massa och majsensilage.

Aptiten är god i kalvgänget.

Oleg kämpar på med avtäckning av silofacken. Sanden som ligger ovanpå plasten är stenfrusen och han får kämpa med spett och hjullastarens skopa för att knäcka skorpan. Han blir vältränad av detta tuffa arbete.

Gödselbrunnen är sprängfylld och vi måste flytta till en annan brunn. Vi har sålt våran egna Olby tunna och den nya har inte kommit än. Jag tog kontakt med ett expanderande mjölkproducent par utanför Alvesta som också köpt en ny gödseltunna. Magnus och Marielle Lydig har köpt en Speed tunna tillsammans med Joakim Kornfors.

Magnus och hans son Andreas håller på och kör in sig på den nya tunnan. Tunnan är tillverkad i Finland.

Ekipaget är målat i ”John Deere” grön färg. Det går lite kalla kårar utmed ryggen när det rullar en John Deere här med tanke på att vi kör Valtra på Dansjö. Trots detta får man riktiga vårkänslor när en svag gödseldoft sprider sig för vinden vid fyllning och tömning av tunnan

Jag arbetar med att kulvertera ett dike. Vi lägger ner rör och återfyller. Det skulle vara bra mycket lättare om det inte hade varit minus 15 grader, men kul är det att arbeta med grävmaskinen.

Det övriga gänget har arbetat intensivt med verkning av klövar. Varje månad verkas kor i förebyggande syfte.

Här avnjuts kaffe och bulle av styrkan. Från vänster på bilden Johan, Anna-karin, Valentin, Malin Gustavsson från Ryssby på praktik och Pernilla längst till höger.

Jocke mockar kalvningsbox

Ikeakök är säkert både snygga och prisvärda, men man behöver ha tålamod för att få ihop dem (där gick mamman i denna familj bort)! Lovisa och Jocke klurar ut hur skåpen ska sättas ihop.

Kluringarna Lovisa och Jocke

Sen kommer Patrik och sätter upp hela härligheten med ett flygandes fläng!

Patrik in action

Vi längtar alla till att de nya fina fikautrymmena ska bli färdiga. Vår duktiga personal är verkligen värda att få lite rejält tilltagna rum att vila och äta i.

Idag när jag skulle gå en tur ner till sjön fick jag syn på en stor havsörn. Jag skyndade så tyst jag kunde hem igen för att hämta kameran. Jag hann ta ett par bilder av den innan den lyfte på sina stora vingar och försvann med tunga vingslag bort över skogen. En sak som är härligt med att bo på landet är att man kommer naturen så nära, både de tama och vilda djuren är fascinerande tycker jag. Hemma i ladugården föds det nya kalvar och när man borstar tänderna kan man kolla på rådjuren som ligger under granen uppe på berget.  Det är rätt så gott om havsörn här, ofta ser man ett gäng cirkulera över bergen och nu så får de nog tag i mycket småfisk som sportfiskarna på isen slänger åt dem. Tidigare har man utfodrat havsörnarna här i området vilket lett till att stammen ökat. De är verkligen häftiga djur tycker jag.

Här kommer Krister Sahlström. Han är skogsproffs. Idag hugger han träd på betesmarker och en del andra ekbackar på Dansjö. Han arbetar tillsammans med en kille som också är skogsproffs som heter Tomas Lind. Dom driver en skogsfirma som heter Li-Sa skog.

Denna ekdunge gallras och dom finaste och rakaste ekarna lämnas. Fältkanten rensas också från träd som kan hänga in på åkern och skugga grödan eller fördärva backspeglar och lampor på traktorerna.

En del ek virke går till golvtillverkning. Resten går till flis.

Jag fick ta mig an L70 lastaren som behövde nya remmar och ny bussning till remspännaren.

Elvira hjälper till med rengöringen. Hon verkar lite skeptisk till servicen.

Då är det bara monteringen kvar ute på L70 och sen kan vi dundra på med lastaren igen.

Idag är en högtidsdag på Dansjö gård. Idag har Tim och Håkan Svensson från Svenssons Rör AB startat upp pappas nya jordvärmepump. Pappa har eldat upp allt brännbart på gården. Igår slog pappa sönder mammas TV-bänk för att få värme i huset. Idag hade han tänkt såga upp matsalsmöblemanget men som tur var lyckades Håkan och Tim få fart på värmen.

Datorn i värmeanläggningen programmeras av Håkan och Tim. Pappa Magnus får också en genomgång av driftkörningen.

Här kommer slingorna in genom väggen. Slingorna går ute i åkern och fångar upp några graders värme från marken. Värmepumpen blockar bort värmen ur vätskan(alkohol) som cirkulerar.

I mjölkgropen pratar Anna-Karin och Valentin om dagens mjölkpass.

I helgen har släkt och vänner samlats till dop. Lilla Ester Isabella döptes i Lunda kyrka, Jönåker där min fru Anna-Karin är uppväxt.

Anna-Karin har 3 syskon som också har fått varsin bebis. Vi hade därför ett gemensamt dop för allihopa. Fr vä Jag och Anna-Karin med Isabella, Martin och Martina Immonen med Aston, Åsa Immonen och Hans Andersson med Viktor, Jan-Erik Immonen och Caroline Lagemyr-Jonsson med Majken.

Det är så roligt att besöka kollegor. Få tips och ideer på smarta lösningar att ta med hem. Titta på vackra kor. Vi som är lite kofanatiker tittar på hasvinklar och benkvaliteter, juverdjup och spenplaceringar, kroppstyp och rygglinje mm. Det kan inte vara lätt att vara ko. Inte nog med att hon ska arbeta hårt=mjölka hon ska vara vacker också!  Kanske egentligen samma krav som på oss kvinnor, men det vågar man nog inte skriva här?! Korna verkar dock helt obekymrade. De låter sig inte stressas av en busslast studiebesökare, de idisslar lugnt vidare.

Ladugårdsbesök på Nästgården

Sveriges vackraste svarta kor?

Pojkarna på Nästgården hade gjort en miniutställning med sina bästa kor. Detta imponerade stort på oss besökare. Tack till er killar!

Miljöbild från Solkulla mjölk

Här tittar vi på kluriga tekniska lösningar på sista gårdsbesöket.

Vi kom hem i tisdags kväll och då var vi verkligt sugna på att hugga i här hemma igen. Gick ner på kvällen och tittade till våra egna kor. Kunde konstatera att de är väldigt fina de också, och glada tror jag att vi kommit hem igen.

Idag har vi varit på maskinvisning i Kalmar. En helg i februari varje år har maskinfirmorna lite extra jippo och visningar utöver det vanliga. Göran tog småtjejerna med sig och åkte runt på alla ställena medan jag stannade på Kalmar Lantmän. Jag hoppas att de inte hittade något som ”absolut behövs” för jag tycker att vi behöver spara lite pengar efter vårt stora ladugårdsbygge. Vi får väl se !